Två gånger på möten på Näringsdepartementet har jag av oföretagsamhet (feghet?) missat att framföra två viktiga budskap:
Det första: Det finns ett brett engagemang hos EU:s medborgare för ett gott djurskydd, där Sverige ligger i topp. Trots detta avspeglas detta inte i Kommissionens förslag till specifika mål för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det borde regeringen reagera på som har förslagit att djurvälfärd över den gemensamma EU-nivån borde berättiga till ersättning. Menar man allvar med sin ambition att driva frågan måste man markera. Den 11 juni anordnade Näringsdepartementet tillsamman med Jordbruksverket en workshop kring en SWOT-analys av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken GJP (CAP) Jag hade chansen att framföra detta i avslutande plenum, men gjorde inte det.
Workshopen syftade till att gemensamt bedöma vilka faktorer som har störst påverkan på möjligheterna att nå målen, att lyfta fram viktiga regionala och sektoriella variationer. Målen för GJP är ännu inte fastslagna men för närvarande diskuteras tre allmänna mål, ett övergripande mål och nio specifika mål för politiken. Det som framför allt behandlades var de nio specifika målen.
1. Stödja jordbrukets inkomster och resiliens i hela EU för att bidra till livsmedelssäkerhet
2. Öka jordbrukets konkurrenskraft och stärka marknadsorienteringen
3. Förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan
4. Bidra till minskning av och anpassning till klimatförändringar
5. Främja hållbar utveckling och en effektiv förvaltning av naturresurser
6. Bevara natur och landskap
7. Locka unga jordbrukare och underlätta affärsutveckling
8. Främja sysselsättning, tillväxt, social integration och lokal utveckling i landsbygderna, inklusive bioekonomi och hållbart skogsbruk
9. Adressera samhällets förväntningar på mat och hälsa
Deparmentet och Jordbruksverket hade redan fyllt i vissa påståenden i SWOT-analysen. Det var stor uppslutning på workshopen med bred representation från lantbruksnäringen. Jag noterade att i en grupp framfördes ökat bete som en möjlighet, medan en annan grupp med deltagande av VÄXA och Sveriges Mjölkbönder såg detta som ett hot. Djurskyddet Sverige och Djurens Rätt kommer göra en framställning till Jordbruksverket.
Det andra: På mötet den 8 juni i det nationella djurskyddsnätverket. Varför inte utnyttja det nationella djurskyddsnätverket för diskussion om svenska djurskyddsfrågor. Idag diskuteras ”bara” djurskyddet inom EU, vilket är angeläget men inte särskilt kontroversiellt. Vem vill inte höja djurskyddet inom EU och därigenom också minska skillnaderna i kostnader mellan Sverige och resten av EU. Vi konsumenter och Djurskyddet Sverige gjorde 2016 en framställan till Sven-Erik Bucht om att skapa en svensk motsvarighet till EU:s Animal Welfare Platform, som då hade initierats av Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna och som nu haft två möten.
I april gjordes dessutom ett uttalande med anledning av omstrukturering av styrningen av Jordbruksverket. Djurskyddet Sverige krävde, tillsammans med Compassion in World Farming Sverige, Djurens Rätt, Svenska Djurskyddsföreningen, Vi konsumenter och World Animal Protection Sverige att riksdagen och regeringen ska stärka arbetet med djurskyddsfrågor i samband med att Jordbruksverket omstruktureras. Vi krävde att regeringen inrättar ett djurskyddsråd vid Jordbruksverket som ges i uppdrag att följa verkets arbete med djurskyddsfrågor. Rådets ledamöter ska utses av regeringen och ledas av någon som inte arbetar på Jordbruksverket. Rådet ska vara allsidigt sammansatt. Men det är särskilt viktigt att rådet består av forskare som är experter på djurens beteenden och av representanter från djurskyddet och konsumenterna. Detta är kanske något vi också ska fråga Christina Nordin GD för Jordbruksverket på vårt seminarium i Almedalen.