Svenska kor har ett bättre liv och är friskare än kor i andra länder – därför ska vi köpa svensk mjölk och ost!

Att svenska kor har ett bättre liv, måste jag som konsument få veta. Och kommer det förbli så? Växa och Sveriges Mjölkbönder anser, som jag tidigare skrivit, att mer bete som möjlighet inom CAP, skulle vara ett hot. Varför tar jag upp frågan om svenska mervärden – igen? Jo, för att råvaruexperten Torbjörn Iwarsson i tidningen ATL, åter vill hävda att svenska mervärden är ingenting värt när det gäller efterfrågan på svenska mejeriprodukter. Den svenska mjölkråvaran skulle gå mot noll över tid skrev Iwarsson i sin krönika. På ett seminarium ordnat av LRF Mjölk för något år sedan, hävdade Iwarsson att 70 % av det svenska grisköttet var importerat. Han såg det som ett exempel på att svenska mervärden, som exempelvis ett gott djurskydd, inte hade något värde för konsumenterna. Nu var det ju precis tvärtom d v s det var 70 % av det konsumerade grisköttet i Sverige som var svenskt, vilket LRF:s Åsa Odell lite motvilligt måste erkänna i den debatten. Om det är någon som tvivlar på att djurskyddet har betydelse, kunde höra liberalernas representant i Sveriges Konsumenters konsumentduell på Kulturhuset den 29 maj, uttala att man nog måste välja fläskfile´ med omsorg d v s välja bort dansk. Det är fantastiskt vad debatten om antibiotika och grisknorrar ändå gett effekt. Även om man med rätt kan hävda att danskarna oförtjänt har fått för mycket kritik. När får vi politiker att uttala att vi nog bör välja bort holländsk eller dansk ost, för att många kor i Holland och Danmark står inomhus året runt?

I ATL refereras till reaktionen på tysk mjölk på Lidl 2003. Dåvarande konsumentministern Ann-Christin Nyqvist, som tidigare GD för Konkurrensverket, tyckte det var alldeles utmärkt. Det blev upptakten till Frukostklubben och senare Matvalet ett projekt drivet av Svenskt Sigill, Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen och Centrum för tillämpad Näringslära vid Stockholms läns landsting. 31 organisationer skrev under ett upprop för produktionskvalitet och rätten att välja med utgångspunkt från ursprungsmärkning. Konsumentministern gjorde efter något år en rejäl omsvängning och la en strategi för svensk mat. Jag minns också ett upprop initierat av Skånemejerier, som snabbt samlade 30 000 röster för skånsk mjölk.

Svensk mejeriindustri inklusive Arla, får väl bestämma sig för vad man vill! Om man hävdar att svenska mervärden som beteskravet bara kostar pengar så kanske det går åt skogen, som Torbjörn Iwarsson påstår. Flera med mig, vill hävda att vi inte vet vad beteskravet kostar – egentligen. Jordbruksverkets rapport 2015, var en begränsad scenariobeskrivning. Jag har tidigare efterlyst tydligare marknadsföring av svenska mervärden, framför allt när det gäller svenska ostar. Svenska ostar kommer från kommer från kor som har betat sommartid. Jag hoppas mycket på att det nya bolaget som tagit över profileringen av de varumärkesskyddade ostarna Herrgård, Greve´ och Präst från Svensk Mjölk gör en ordentlig kommunkation kring svenska mervärden. Spontant tycker jag att Skånemejerier ofta är tydligare med att sälja in svenska mervärden än Arla, trots att Skånemejerier är ägt av ett franskt mejeriföretag. När jag gett mig i den debatten har Arla till min glädje hävdat att jag har fel. Lägg en kommunikationsplan, som har som mål att politiker och andra opinionsbildare ska uttala att man väljer bort mejeriprodukter från kor som aldrig får komma ut och beta!

2 kommentarer

  1. Margareta Steen
    Publicerad 23 juni, 2018 at 18:56 | Permalink

    Heja Gunnela. Alltid på tå med tydliga och välgrundade argument.

  2. Louise
    Publicerad 24 juni, 2018 at 9:01 | Permalink

    Javisst får svenska kor beta på sommaren, men 25- 30 procent av mjölkkorna enligt en säker källa står fortfarande uppbundna 10 månader om året och kan endast stå och ligga ner. Ekokorna får dock röra på sig lite någon gång om dagen. Är inte detta märkligt? Vi som gör oss breda över vår svenska djurskyddslag.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.