Vad kan vi lära av BSE-krisen?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Vad kan vi lära av BSE-krisen är KSLA:s rubrik på ett seminarium den 4 december. Mycket av Sveriges hantering av den s k BSE-krisen under 1990 – talet och början av 2000-talet kan vi använda kring många andra kritiska frågor. Lyssna på signaler från omvärlden och media! Stöd försiktighetsprincipen! Lita på känslan att saker som känns helt fel, ska man ta tag i. Skit in skit ut! Självdöda halvruttnade kadaver kunde inte bli ett bra foder till djur. Det borde vi ha begripit redan innan kadaverdebatten. Samma resonemang förde vi kring antibiotika generellt i foder på 80-talet. Det kändes sjukt att vi skulle antibiotikabehandla alla smågrisar, slaktsvin och kycklingar. Vidtag åtgärder – branschöverenskommelser! Vänta inte alltid på myndigheterna och framför allt vänta inte alltid på EU! Sök ett brett samråd – näringen och alla berörda myndigheter! I dag kanske jag också hade inkluderat konsumentorganisationer i dialogen kring BSE. Mina s k goda råd känns precis lika relevanta för andra frågeställningar – inte bara BSE och antibiotika. Säger en pensionerad bloggande pensionär med ett långt förflutet inom lantbruket.

Ett fall av BSE (Bovin Spongiform Encephalopati – galna ko- sjukan) har konstaterats i Skottland. Sverige hade sitt fall av BSE 2006. Det konstaterades vara ett spontanfall och inte ett fall av smitta. Sannolikt är fallet i Skottland detsamma. Det finns det en mängd händelser och vidtagna åtgärder kring BSE-krisen, som är värda att minnas. Jag arbetade på Slakteriförbundet 1985- 86 när den s k kadaverdebatten bröt ut och fanns som ansvarig för djurhälsa och smittskydd på LRF under den verkliga BSE-krisen 1996 – 2004. Och hanterade delvis det första BSE-fallet i Sverige i mars 2006.

Under ramen för programmet Omsorg i Djurskötseln, som antogs av Slakteriförbundet 1985, granskade jag som ansvarig köttmjölstillverkningen som drevs i Slakteriförbundets regi. Jag var medveten om att självdöda djur och kasserade djurdelar var råvara i köttmjölstillverkningen. Jag skrev en PM om detta 1985 och hävdade att även om tillverkningstemperaturen var tillräckligt hög för att ta död på bakterier och smittämnen, så måste detta uppfattas som ganska äckligt. Den s k kadaverdebatten bröt ut 1986 när journalisten Erik Fichtelius upptäckte att döda katter och hundar hamnade i köttmjölet. Men egentligen var det Anders Larsson vid länsstyrelsen i Uppsala som började ifrågasätta köttmjöl till mjölkkor innan detta. Det blev diskussion om ett forskningsprojekt, som nekades stöd, som skulle titta närmare på köttmjölet. Kadaverdebatten blev en jättegrej i media. VD Sven Tidala blev väldigt illa åtgången och vi fattade ett snabbt beslut om att ta bort alla kadaver och sjuka djurdelar från fodret 1986. Dåvarande Lantbruksstyrelsen fick senare i uppdrag att kartlägga riskerna och konstaterade att det egentligen inte fanns några risker från djurhälso – och folkhälsosynpunkt, utan frågan var mer av etisk karaktär – det ni!

BSE upptäcktes i England 1986 och smittan ansågs komma från dåligt värmebehandlat köttmjöl. Sambandet med den humana varianten av prionsjukdom vCJD konstaterades 1996. Att Land Lantbruk säger att sjukdomen inte smittar till människa är därmed tveksamt. Den stora BSE-krisen uppstod år 2000 när provtagningen för BSE utökades genom en snabbmetod och det visade sig att BSE fanns utbredd i många länder bl a Irland, Portugal, Spanien t om Tyskland. Jag hade varit på möten i Bryssel 1993 – 1994 hos bondeorganisationen COPA och lyssnat på den tyska bonderepresentantens fantastiska utskällning av Storbritanniens representant.

Men vad gjorde vi Sverige förutom att frivilligt ta bort kadaver i köttmjöl 1986. 1987 Fattade Sveriges bönder, på frivillig väg, beslut om förbud mot att använda kött- och fiskmjöl till mjölkkor. Två procents inblandning tilläts till växande djur och köttdjur. 1988 Stoppades all import av levande djur från Storbritannien. 1989 stoppades all import av levande djur från Irland. 1991 införde Sverige förbud mot att utfodra alla idisslare med kött- och benmjöl från idisslare. Eftersom Sverige inte vid detta tillfälle separerade foderråvarorna beroende på djurslag innebar beslutet i praktiken ett stopp för kött- och benmjöl till idisslare. 1995 Beslöt Sveriges bönder på frivillig väg att hela skallen, inklusive hjärna, ögon och tonsiller från nötkretaur skulle tas bort från foder- och livsmedelskedjan. 1996 ordnade LRF ett pressmöte kring BSE för att klargöra de fakta som fanns kring sjukomen och vad LRF gjort. 1997 avlivades och destruerades de engelska nötkreatur som importerats till Sverige innan importförbudet 1988 på LRF:s initiativ. 1999 togs beslut om att ryggmärgen avlägsnas från samtliga slaktkroppar av nötkreatur i alla kontrollslakterier. På många områden låg Sverige långt före övriga EU när det gällde åtgärder.
Myndigheterna tillsammans med näringen upprättade handlings- och informationsplaner vid händelse av BSE i landet. På initiativ av LRF inrättades en BSE-nämnd med alla berörda myndigheter och lantbruksnäringen, som fyllde en viktig roll. Jag glömmer inte den middag jag ordnade för de närmast berörda inom myndigheterna och näringen på Källhagen i slutet av 90-talet. Vi hade haft många möten och samtal genom åren. Triangeln Leif Denneberg, Jordbruksverket, Anna Tofftén, Jordbruksdepartementet och jag på LRF fungerade väl med löpande kontakter.

3 kommentarer

  1. Margareta Steen
    Publicerad 24 oktober, 2018 at 19:21 | Permalink

    Ja, kanske var det på ett BSE möte vi träffades första gången Gunnela?
    Jag har alltid haft ett intresse för prionsjukdomar speciellt när jag forskat på en avmagringssjukdom hos älg under 80-90-talet där forskningspengarna tog slut när vi anslöt oss till EU (inget skulle störa det). Jsg sparde mina prover När jagkom tillbaka till SLU tog jag vid sidan av SCAW upp min forskning igen. 2012 visade vi att älgar är speciellt känsliga för prionsjukdomar. Detta innan CWD dök upp i Norge. Då trodde jag att forskningsansökningar avseende prionsjukdom hos älg skulle slå väl ut, men icke, trots att CJD har ökat sen 80- talet (enl läkare vid LiU). Ger inte upp forts söka pengar. Mas

  2. Sven-Ove Olsson
    Publicerad 25 oktober, 2018 at 7:04 | Permalink

    TACK för en intressant och initierad översikt över BSE!

  3. Publicerad 25 oktober, 2018 at 8:35 | Permalink

    Tack Sven-Ove 4 december var rätt dag på KSLA-se
    minariet

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.