Den 29 november firades professor emeritus Ingvar Ekesbo 90 år. Han firades med ett seminarium i Skara. Ingvar Ekesbo var och är den oslagbart dominerande auktoriteten inom djurskyddsområdet under många decennier. Man kan med rätt hävda att Ingvar hade stort inflytande på djurskyddslagen från 1988. Lagen fick två tydliga syften; att främja en god djurhälsa och ge djuren möjlighet att bete sig naturligt. Det är två syften med lagstiftningen som står sig väl även på 2000-talet. Den nya djurskyddslagen har mer preciserat än ändrat grundinställningen. Ingvar var i många år drivande i Europarådet. Europarådet omfattade hela Europa d v s inte bara EU och hanterade inte bara mänskliga rättigheter utan också djurs rättigheter i form av djursskyddsregelverk. Jag var faktiskt där en gång och presenterade den viktiga frågan kring antibiotika till djur.
När institutionen i Skara, med Ingvar Ekesbo i spetsen, ansökte om att få studera grisars naturliga beteende genom att studera suggor i det fria, ifrågasattes detta av många och det fälldes en hel del elaka kommentarer. Jag minns speciellt att vissa producenter och djurhälsovården var väldigt kritiska. Men studierna av frilevande grisar på Tovetorp blev banbrytande genom att befästa kunskapen om grisars naturliga beteende. Vi har genom avel radikalt ändrat grisarnas produktionsegenskaper, men suggan har fortfarande en stark drivkraft att bygga bo avskilt inför grisning, och förena sig med flocken med sin griskull efter ca 10 dagar. Den kunskapen har haft stor betydelse för utformingen av grisarnas miljö i våra grisstallar.
Många var Ingvar Ekesbos insatser. Jag minns speciellt när han deltog på LRFs, Sveriges Konsumentråds och Karl-Erik Olssons antibiotika-seminarium 1996 i Bryssel. Den första av många insatser för att övertyga övriga EU om att Sverige valt rätt väg, med att förbjuda antibiotika som generell fodertillsats. Ingvar dödade effektivt påståendet om att Sverige hade en svart marknad för antibiotika till djur.
På nittio-talet väcktes frågan om den stora andelen uppbundna mjölkkor i Sverige i media. Ingvar försvarade systemet, sannolikt beroende på att ett förbud skulle få mycket stora konskevenser för svensk mjölkproduktion. En fråga, som är högaktuell i Sverige då propostionen om ny djurskyddslag innehöll ett krav på att frågan skulle utredas. Jag tyckte då på nittio-talet att LRF aktivt skulle stödja en successiv utveckling mot frigående kor. LRF ville inte ta ställning, medan Svensk Mjölk gjorde en tydlig markering genom att då uttala att nybyggnation borde ska i lösdriftssystem. Så blev sedan lagstiftningen. Ganska nyligen sammanställde Ingvar all forskning kring kor på bete. Sammantaget visar forskningen på positiva effekter av bete som kan mätas i pengar 3000 kr per ko och år framför allt beroende på bättre djurhälsa.
Jag hade blivit inbjuden att tala på seminariet, men hade tvingats tacka nej, eftersom jag skulle tala om konsumenternas syn på mervärden på KSLA samma dag (återkommer kring detta i en senare blogg). Så tråkigt! Jag hade velat tacka Ingvar för alla hans insatser för att förbättra djuren inte bara i Sverige utan också i världen.