Mervärden handlar om tillit, men de måste säkras

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Som konsument måste jag kunna lita på att viktiga mervärden är säkrade och kontrollerade. Kor som betar på sommaren är ett starkt svenskt mervärde, som stöds av många konsumentstudier och lyfts speciellt i Axfoods livsmedelsstrategi. Idag finns beteskravet i den svenska djurskyddsförordningen. Jag vill gärna köpa svensk ost gjord på mjölk från betande kor och känna trygghet i att lagstiftningen finns och kontrolleras av oberoende kontrollanter. Märkningen ”Mjölk från Sverige” får betydligt mindre värde om ett av de starkaste mervärdena, beteskravet, inte finns med. Att en majoritet av mjölkbönderna säger sig vilja släppa ut sina kor, oberoende av lagkravet räcker inte. Om lagkravet på bete försvinner kommer jag inte i alla lägen välja svensk ost. Jag vill ju inte gynna de mjölkbönder som håller sina kor på stall året om. En bra innemiljö, kan inte ersätta de positiva effekterna på kors välfärd, som betet innebär. Ett möjligt alternativ är en certifiering med märkning som garanterar kor på bete under sommaren. Men det innebär att vi accepterar att en viss andel av de svenska korna aldrig får komma ut på bete.

På samma sätt vill jag känna trygghet i mitt val av svenskt griskött att inga smågrisar i Sverige avvänjs vid tre veckors ålder. Detta tillåts enligt svenska djurskyddsregler (även om det bara är tio procent av omgången). Nu sägs att svenska grisuppfödare inte kommer att sänka avvänjningsåldern till den nivån och det ska vi lita på. Men det räcker inte. Hur ska jag veta det? Det bästa skulle vara att Jordbruksverket anpassar sin föreskrift till konsumenternas krav och grisuppfödarnas vilja. Danska djurvälfärdskoncept har tydligt valt en avvänjningsålder på minst fyra veckor.

Mervärden handlar i grunden om förtroende och tillit. Som konsument vill jag känna tillit till att politikerna är modiga nog att fatta beslut om regelverk, som underlättar för mig att göra hållbara val. Svenskt ska vara det bästa valet från miljö, klimat, livsmedelssäkerhets – och djurskyddsynpunkt. Vi måste också kunna lita på att myndigheterna inte låter produktionens krav på att öka produktionen överordnas myndigheternas instruktion kring livsmedelssäkerhet, konsumenternas trygghet, hållbarhet och ett gott djurskydd. Öka gärna den svenska livsmedelsproduktionen, men det måste ske på ett sätt som ger hälsosam och säker mat, gynnar de nationella miljömålen och ett gott djurskydd. Jordbruksverket behöver bygga upp förtroendet efter den okänsliga hanteringen kring nya djurskyddsföreskrifter för bete och gris förra året.

I Axfoods senaste konsumentstudie lyfts ursprung, bekämpningsmedel och djurvälfärd fram som viktiga frågor. Smak är också ett viktigt mervärde, men smak handlar också mycket om förväntningar. Tomater som anges som ekologiska eller svenska smakar bättre än importerade, även om de är holländska. Många konsumenter vill gynna svenska bönder och värderar närhet högt. I dagsläget har konsumenterna högt förtroende för bönderna. Men högt förtroende för bönderna, kan inte ersätta regelverk och kontroll. Alla bönder är inte lika. Förtroendet kan lätt ifrågasättas om det visar sig att man bryter mot lagstiftningen, ökar användningen av bekämpningsmedel, missbrukar medicin på gården eller exempelvis använder Belgisk Blå-djur i uppfödningen. Kraven kommer att öka på transparens och spårbarhet.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.