Kommer den ärliga SWOT-analysen av svensk matproduktion 2019?

I mars förra året efterlyste jag en SWOT-analys av svensk matproduktion. Var finns konkurrensfördelarna, var finns svaga sidor och vad är hot och vad är möjligheter. Och var finns fakta? Land Lantbruk 4 januari, upprepar den av LRF etablerade felaktiga uppgiften om att självförsörjningen minskat från 75 till 50 %. Jag förvånas alltd över att ingen anger källa till uppgiften. Jordbruksverket redovisar helt andra siffror beroende på vilken produkt det handlar om. Men förra årets missväxt ändrar givetvis faktan. Det är drygt 20 år sedan man gjorde en seriös studie om vad svenska djurskyddsregler för gris verkligen kostade. Förra året sjösattes ett antal handlingsplaner för att öka den svenska matproduktionen inom ramen för livsmedelsstrategin. Men så kom torkan och skapade ett helt nytt landskap. Spannmålskörden räcker inte för det inhemska behovet och Sverige har blivit en importör av spannmål. Foderkostnaderna har rasat i höjden och bönderna och livsmedelsindustrin kräver mer betalt av marknaden. Torkan skapade ett intresse för svenskt lantbruk och förtroendet är högt för Sveriges bönder. Men är det verkligen så högt att man kan ta bort lagstiftning och certifieringar? Nej säger jag! Det är verkligen att utmana förtroendet! Häromdagen träffade jag en länsveterinär, som berättade att man hittat en stor mjölkproducent, som använt läkemedel, som inte var tillåtet att använda inom ramen för villkorad läkemedelsanvändning. Förtroende kan lätt förbrukas. Letar man, hittar man säkert producenter som använder Belgisk Blå i sin uppfödning. Alla bönder är inte lika medvetna om mervärdenas betydelse.

Jordbruksverket har skrivit ett utmärkt debattinlägg i DN, där man verkligen lyfter fram svenska mervärden som en låg antibiotikaförbrukning, ett gott djurskydd som exempelvis det svenska beteskravet för mjölkkor. Jag tar debattinlägget som ett löfte om att Jordbruksverket i alla fall inte tänker verka för att luckra upp dagens djurskyddslagstiftning. Och det ville inte heller LRF:s förbundsstämma i maj. Palle Borgström säger något annat. Det behövs ingen lagstiftning eller inga branschöverenskommelser, säger han. Är det föreningen Sveriges Mjölkbönder han vill vara vän med, så mjölkbonde han är, som vill ha bort alla svenska särkrav?

Och så fick vi en ny djurskyddslag förra året. Som oftast är fallet är lagen en ramlag, som just anger ramarna för vad som accepteras och vad som ska eftersträvas för en god djurvälfärd. Det intressanta är vad djurskyddsförordningen anger. Det är den som ska vara vägledande för myndigheternas djurskyddsföreskrifter. Vi vet väl bara att den innehåller förbud mot elefanter och sjölejon på cirkus. Djurskyddsförordningen beslutas av regeringen och måste vara på plats den 1 april när lagen träder ikraft. LRF kallar den nya djurskyddslagen för en modern lag. Man driver stenhårt kravet på målstyrd lagstiftning och detta tillsamman med livsmedelsföretagen och med stöd av Jordbruksverket och livsmedelsstrategin. För att komma åt problemet med 21 länsstyrelser, vill man ha en samlad myndighet för djurskyddstillsynen.

Det finns saker som vi är rörande överens om i alla fall. Vi vill ha en gränskotroll som förhindrar att allvarliga smittsamma djursjukdomar kommer in i landet. Men det hjälpte inte att det skrevs flera debattinlägg i dagspressen. Sverige blev överkört av andra medlemsstater där frihandel är viktigare än djur – och folkhälsa. Nu ska Jordbruksverket se till att allt görs för att förhindra smittspridning.

Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige skrev en debattartikel i Altinget kring vad vi förväntar oss av ny GD för Jordbruksverket. Jag tycker det känns lite oroande att hon avskaffar Jordbruksverkets konsumentråd och tror att rådet för hållbar produktion och konsumtion, ska fylla den rollen. Då får man allt se till att man tänker igenom och lägger upp arbetet så att det inte blir övervägande envägskommunikation. Se till att utnyttja kompetensen hos det civila samhället. Sök dialog!Tillämpa inte monolog!

Och så till slut, livsmedelstrategin! Vi konsumenter har haft fyra seminarier kring denna i Almedalen tillsammans med olika samarbetspartner. 2015 var budskapet sänk inte djurskyddet och sök dialog. Vi hade hoppats att LRF skulle svara upp mot den inbjudan, men till slut fick Vi Konsumenter ta initiativet i juni 2018 bjuda in till diskussion kring djurskyddsfrågor. 2016 fanns ännu ingen strategi. Miljö – konsument och djurskyddsorganisationerna gjorde sina beställningar och handeln och besöksnäringen svarade. 2017 bjöd vi in samtliga riksdagspartier för att stå till svars. 2018 fick generaldirektörerna för Jordbruksverket och Livsmedelsverket, Peter Larsson och Palle Borgström, LRF chansen att deklarera vad man vill. Vi kommer att tjata om att det är viktigt att inte bara tala om att man ska producera mer, utan också om hur och vad. Hållbarhet, människors hälsa, ekosystemen, nationella miljömål och en god djurvälfärd. Min önskan är att debatten ska handla om helheten och planetens gränser och inte bara om kött och klimat. Och hela jordbruket måste gå mot ökad hållbarhet – ekologiskt såväl som s k konventionellt.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.