S, MP, C och L – vad vill de med svensk matproduktion?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Av de 73 punkterna i januariöverenskommelsen finns mycket positivt, men också en hel del att notera och fundera över vad punkterna kommer att innebära? Man kan ju göra sin egen tolkning med utgångspunkt från vad framför allt C och L ställt sig bakom i form av tillkännagivanden vid behandling av frågor som livsmedelsstrategin och propositionen om ny djurskyddslag.

Det finns många bra och positiva punkter. Det finns tydliga ambitioner när det gäller satsningar på landsbygden. Det är bra och något annat var väl inte att förvänta sig från Centerpartiet. Bra med satsningar på solceller och vindkraft för eget bruk och vägunderhåll.

I punkt 8 sägs ”Man vill stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. Svensk livsmedelsproduktion är helt avgörande för jobb och tillväxt på landsbygden. Ett kraftfullt bondepaket kommer att genomföras för att stärka likviditeten och konkurrenskraften. Insatser ska också genomföras för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk”. Man kan konstatera att krav på ökad produktivitet medför ökad storskalighet och specialisering inom jordbruket. Den utvecklingen snarare minskar än ökar landsbygdsbefolkningen. Små gårdar slås ut och stora gårdar blir ännu större. Vi är många som önskar, kanske önsketänkande, att mångfalden i storlek och diversifierad produktion kan finnas kvar. Och vad menar C och L med ökad konkurrenskraft och ett kraftfullt bondepaket? Sven- Erik Bucht var väldigt tydlig med att djurvälfärden inom svensk djurhållning inte fick försämras. 1 april ska den nya djurskyddslagen träda i kraft och det kräver att det finns en djurskyddsförordning, som regeringen beslutar om och med en ny landsbygdsminister. C och L har uttalat att mer långtgående svenska regler bör prövas noga. Motioner till Centerstämman ville ta bort det svenska beteskravet för mjölkkor och det har i motioner från Centern och KD föreslagits att ta bort förprövningen av djurstallar.

I tillkännagivandet till livsmedelstrategin sägs också av bl a C och L, att myndigheter ska stötta livsmedelsföretagande. Vad detta innebär i form av regelförenklingar och målstyrd lagstiftning får framtiden utvisa. Det är något som jag skrivit om i tidigare bloggar. Myndigheternas instruktion och regleringsbrev får aldrig åsidosätta huvuduppdragen som handlar om medborgarnas hälsa och säkerhet, uppfyllande av nationella miljökvalitetsmål och djurs välfärd.

Under punkt 8 uttalas också att Sverige ska internationellt arbeta för minskad antibiotikaanvändning i djurhållning globalt har ett brett politiskt stöd och en process som redan påbörjats. Att man aktivt ger stöd till ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger och i storkök är bra. Uppdrag har redan givits till Livsmedelsverket i juli 2018 med proposition våren 2020.

Glädjande är att under frågan kring den framtida klimatpolitiken anges att miljömålsberedningen får i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Det är en fråga som ett brett nätverk av miljö – och konsumentorganisationer drivit sedan 2016. En stor del av våra utsläpp av växthusgaser kan hänföras till vår konsumtion och produktion av varor i andra länder d v s import. Det finns bra förslag kring åtgärder för att skärpa miljöarbetet, stimulera cirkulär ekonomi och stärka den biologiska mångfalden.

Glädjande tydliggörs att medias oberoende ska stärkas. ”Stärk förutsättningarna oberoende granskande journalistik och en mångfald av medieperspektiv över hela landet. Förstärk mediestödet”.

Och så till slut en punkt som gladde sonen Alexander; Barnvänliga och hållbara städer. Stadsmiljöavtalen utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städerna. Andelen som reser med cykel ska öka. Bilpooler ska stimuleras. Skatteregler ska underlätta för cykelpendling.

.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.