Medborgarna, inte marknaden, är uppdragsgivare

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Så skriver DN i lördagens ledare. Bakgrunden är avslöjanden kring Svenska Kraftnäts GD:s agerande. Man talar om att GD Ulla Sandborgh mer verkar ha månat om en smidig managementkultur än korrekt myndighetsutövning. Det privata näringslivets kult av ”kostnadseffektivitet” och ”ledarskap” har ätit sig in också i myndighetssfären. Men ämbetsidealet bör uppvärderas på näringslivsimitationernas bekostnad skriver DN. Bra DN!

Jag har skrivit om det förut. Den svenska förvaltningsmodellen lägger stort ansvar och stora befogenheter på ansvariga myndigheter. Myndigheternas uppdrag är inte att vara affärsdrivande företag. Det är som DN anför, det är medborgarna, och inte marknaden, som är uppdragsgivare. Hederliga och helst kompetenta myndigheter är det civiliserade samhällets benstomme. När myndigheter kallar de som de är satta att kontrollera, för kunder har man hamnat fel. Därmed inte sagt att myndigheterna inte ska underlätta efterlevnaden av beslutade regelverk. Det ska vara lätt att göra rätt. Många talar om Skatteverkets fantastiska omsvängning, från ha varit en myndighet, som ingav oro och överdriven respekt, till att vara behjälplig och ”kundorienterad”. Men uppdraget för Skatteverket är väl ändå att medborgarna ska betala sin rättmätiga skatt.

LRF och borgerliga politiker driver att berörda myndigheter ska verka för att främja en ökad svensk livsmedelsproduktion. Men som konsument måste jag även i fortsättningen känna trygghet i att Livsmedelsverket ska verka för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshandeln och en kosthållning som gynnar såväl hälsan som miljön och klimatet. Jordbruksverket har också en instruktion som inkluderar konsumenternas bästa, säkra livsmedel, en hållbar produktion och inte minst en god djurvälfärd. GD Christina Nordin vill vara en tumme i ögat på regeringen, när det gäller genomförandet av livsmedelsstrategin. Man kan undra vad hon menar med det? Hon driver att livsmedelsstrategins mål och åtgärder ska ingå i alla myndigheters arbete!

Apropå sitt uppdrag att främja ett gott djurskydd är det dags för Jordbruksverket att ändra sina kritiserade djurskyddsregler för gris. SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd har utvärderat en avvänjning av smågrisar vid 21 respektive 28 dagars ålder. Detta efter önskemål från samtliga djurskyddsorganisationer och Vi Konsumenter. Utvärderingen visade det som vi många visste om. Så här säger man: ”Sett ur den enskilda kultingens perspektiv är en avvänjning vid 4 veckors ålder att föredra jämfört med en avvänjning vid 3 veckor ålder därför att grisens matsmältningsapparat och immunsystem hunnit mogna ytterligare under den fjärde levnadsveckan. Sammantaget har inhysning och skötsel sannolikt större betydelse för såväl smågrisars som suggors hälsa och välfärd än den exakta avvänjningsåldern. Därför bedöms en avvänjning vid i genomsnitt 28 dagar kunna motiveras av att mycket få grisar kommer att vara yngre än 26 dagar vid avvänjningen, samtidigt som suggorna ger di en kortare period. Avvänjning vid 28 dagar i genomsnitt innebär även att suggor med längre dräktighet inte faller ur gruppen och därmed minskar risken för att de ska slås ut i förtid.” Jordbruksverkets föreskrifter som tillåter att tio procent av smågrisarna avvänjs vid 21 dagars ålder, bör definitivt ändras till att sätta 25 eller 26 dagar som undre gräns.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.