Hållbarhet är inte bara klimat

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Det är många som försöker kommunicera att klimat bara är en, men givetvis oerhört viktig, parameter för hållbarhet. Men behovet av förenkling tar över. WWF har sedan länge försökt att driva att den biologiska mångfalden också är hotad. Det finns FN:s 17 hållbarhetsmål och det finns de planetära gränserna. Vi har Brundtlands-deklarationen, generationsmålet och nationella miljömål. De tre dimensionerna på hållbarhet; miljö-, social – och ekonomisk hållbarhet måste hanteras. Ändå kan debatten hamna i att vi ska äta en köttbulle om dagen.

I veckan deltog jag i en workshop på KSLA ordnad av SLU, som en del i ett Formas-projekt. Projektets övergripande mål är att undersöka forskningsläget idag och identifiera tänkbara hinder och lösningar för att uppnå hållbar livsmedelsproduktion från djur. Det gäller områden såsom avel och utfodring av djuren, djurhälsa och djurvälfärd, närmiljö och markanvändning, samt livsmedelskvalitet och folkhälsa. Djurproduktionen påverkar inte bara
lantbrukaren och miljön, utan även landsbygdens och samhällets utveckling i ett större perspektiv.

Ulf Sonesson, RISE, sammanfattade hållbarhetsutmaningen till mänskliga behov och livskraftiga ekosystem. Miljödimensionen handlar om randvillkor kring ekosystemens funktion och hälsa d v s absoluta mål. Det sociala hållbarhetsmålet omfattar människans behov av fysisk och psykisk hälsa inklusive kulturella aspekter m m. Inom den sociala dimensionen hamnar frågor kring, etik, djurvälfärd och antibiotikaresistens. Här finns delvis relativa mål byggt på optimeringsparametrar. Den ekonomiska hållbarheten bygger på variabler som lönsamhet med relativa mål. Miljömässig hållbarhet är vad som krävs. Ekonomisk hållbarhet är att få detta att hända. Att uppfylla alla tre hållbarhetsaspekterna kan utgå från det brukade fältet, till flera fält inom ett jordbruk, till en region/nation till hela planeten. Diskussionen kan vara aktörsfokuserad eller systemfokuserad. Är det bönderna, konsumenterna, industrin, handeln eller politikerna som ska lösa problemen. Jag har upplevt att det fler som driver mot att se hela systemet och inte fastna i att kon utandas metan, även om förenkling underlättar. Det finns givetvis också en tidsaspekt. Vi måste ha ekonomisk hållbarhet på vägen mot miljömässig och social hållbarhet.

Diskussionen under workshopen hamnade på beredskapsaspekten, integrerade cirkulära jordbrukssystem, hur mäta och följa upp hållbarhet, fossilfritt, kolinlagring, framtida foderförsörjning, växtförädling för nya fodergrödor, avel för robusta djur, hälsoaspekter i ett förändrat klimat, utökad teknik för att mäta på djuren (ersätta djurögat?), blockchain som hjälpmedel för mer än ökad spårbarhet, att utnyttja metanet, hur ska vi bygga framtidens djurstallar, nya produktionsdjur, oligopol inom handeln, konsumenternas kunskap och beteende och mycket mer. Gruppen prioriterade ökad forskning inom systemintegration, cirkulära system d v s djurens roll i ett hållbart jordbruk, blockkedjans roll, indikatorer för hållbarhet, foder(nya fodermedel, biprodukter) och kolinlagring. Nu får vi se hur Formas förvaltar gruppens slutsatser. Rapporten ska vara klar 10 april.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.