Ny djurskyddsförordning– bra eller dåligt för svensk djurskydd?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Så kom den då, den nya djurskyddsförordningen, som måste vara på plats när den nya djurskyddslagen träder i kraft 1 april. Ryktet sa att det inte skulle ske så stora förändringar jämfört med förordningen 1988. Det är kanske en effekt av att vi sent fått en ny regering och en ny landsbygdsminister. Ett kryptiskt pressmeddelande avslöjade vad departementet ansåg som kontroversiellt från djurskyddssynpunkt; grytanlagsprov skulle fortsatt vara tillåtet, dagsljusinsläpp i stället för fönster, flexibilitet när det gällde utrustning med el och att man tagit bort kravet på låg dödlighet hos värphöns. Formuleringarna i pressmeddelandet, som senare drogs tillbaka, verkar slarvigt bygga på ett internt meddelande, som slunkit igenom. Men det finns en del att oroa sig över, där andra intressen än djurskyddet varit framgångsrika.

I Eva Erikssons utredning om förslag till ny djurskyddslag från 2011, ingick att djurskyddsförordningen delegerade stora möjligheter till Jordbruksverket att utfärda djurskyddsföreskrifter. Syftet var att ge stort utrymme för den eftersträvade flexibiliteten. Jag var förvånad över tilltron till Jordbruksverkets djurskyddsambitioner från djurskyddsorganisationerna i utredningen. Många remissinstanser, inklusive Sveriges Konsumenter var mycket kritiska till att politikerna skulle fråntas sitt ansvar och att djurskyddet skulle styras av tjänstemän på Jordbruksverket. T o m LRF var kritiskt med hänvisning till kravet på långsiktighet i regelverket. Att se vad som finns kvar, förändrats eller f f a tagits bort i lagstiftningen är inte helt lätt och kräver en djupdykning i paragraferna. Jag är inte säkert på att jag hittat allt.

Näringsdepartementet antog inte Eva Erikssons förslag om långtgående delegering till Jordbruksverket. Tidigt annonserades att sjölejon och elefanter på cirkus skulle förbjudas. I den nya djurskyddsförordningen finns kvar en hel del tydliga djurskyddsregler. Kvar finns beteskravet för kor, krav på att grisar ska hållas lösa och krav på halm eller motsvarande till kor, kalvar och grisar. En kuriositet är att om det är möjligt ska avelsgrisar ges tillfälle att vistas ute sommartid. Jordbruksverket har fortsatt stora frihetsgrader när det gäller djurskyddsföreskrifterna. Och vi har ju tyvärr dåliga erfarenheter när det gäller översyn av förskrifterna för bete för kor och gris och kanske häst.

Ett stort frågetecken gäller förprövning av ny – och ombyggnation av djurstallar och ny teknik. Detta fanns som krav i djurskyddsförordningen från 1988, men nu är det upp till regeringen eller Jordbruksverket att besluta om dessa krav ska finnas kvar. Från näringen har förprövningen kritiserats och riksdagsmotioner från borgerliga riksdagsledamöter har föreslagit en avveckling. Sverige är ganska ensamt om systemet i EU. 1999 ordnade Jordbruksdepartementet ett internationellt seminarium för att försöka övertyga övriga EU-länder om fördelarna med förprövningen. Jag var där för Sveriges bönder, LRF. Nackdelarna är att systemet kan förhindra kreativitet, innebära högre utvecklingskostnader för nya stallösningar och det kan vara problem med definitionen av vad som ska prövas, anförde jag då. Nu ska man kanske ärligt tillägga att långa väntetider, sviktande kompetens på länsstyrelserna är aktuella problem. Men fördelarna kvarstår; förprövningen bidrar till ökad djurvälfärd och bättre djurhälsa, ökar vår kunskap och f f a förhindrar spridning av dåliga stallösningar d v s sparar pengar för bönderna. Det finns skräckexempel från Danmark där nya stallösningar, som avvänjningsburar för smågrisar, fick stor spridning tills det visade sig att systemet inte fungerade. Hur är det med transponderutfodring av suggor? Tidigare erfarenheter av systemet visade på en hel del djurskyddsproblem. I det förebyggande djurskyddsarbetet är förprövningen mycket viktigt, vilket djurskyddsorganisationerna och Vi Konsumenter också skrev i en debattartikel i ATL 2017.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.