På Jordbruksverkets diskussionsmöte kring marknaden för animaliska livsmedel förra veckan presenterades siffror kring produktion, konsumtion och marknadsandelar. Jag upprepade samma budskap som förra året och året innan: LRFs kommunikation om att hälften av maten som konsumeras i Sverige är importerad, stämmer inte. Jordbruksverkets tjänstmän nickar instämmande. Jag har påpekat detta i ett antal bloggar. Jag anser att LRF vilseleder. Därmed inte sagt att jag inte vill att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka och importen ska minska. Inte minst för att leva upp till generationsmålet, eftersom PRINCE-rapporten anger att importen står för stor del av klimat – och antibiotikaavtrycket och en stor del av kemikaliebelastningen kan hänföras till importerade livsmedel.
Det som tidigare kallades Jordbruksverkets marknadsråd är sällsynt populärt. Femtiofem deltagare fyllde LRF:s lokal till bristningsgränsen, med representanter från hela livsmedelskedjan, departement, myndigheter, WWF och Vi Konsumenter. Det beror sannolikt på att Jordbruksverket presenterar en mängd intressanta fakta. Dessutom får branscherna presentera nyheter. Nu gavs även utrymme för intressant inlägg från Elin Röös, SLU och Kajsa Resare Sahlin, Konsumentverket. Bra Jordbruksverket och Åsa Lannhard Öberg! Känns som ett möte av större värde än Jordbruksverkets råd förhållbar produktion och konsumtion. Intresset för Jordbruksverkets siffror är stort. Åsa redovisade det imponerande utfallet av Jordbruksverkets pressmeddelande kring minskad svensk köttkonsumtion.
Nu ökar glädjande marknadsandelarna för svensk kött, matfågel och ägg. Marknadsandelen för nötkött ligger på 56 %, griskött på drygt 75 %, matfågel på 70 och ägg på 93 %. Sorgebarnet är sedan länge lammkött. Det är svårt att konkurrera med lammkött från exempelvis Nya Zeeland. Svensk lammuppfödning saknar tydliga mervärden. Det känns lite motsägelsefullt att Jordbruksverket nyligen rapporterade att importen av jordbuksprodukter och livsmedel ökar mer än exporten. Jordbruksverket har också tittat på avräkningspriserna för olika produkter. Avräkningspriserna för gris – och nötkött har legat över EU-nivå under flera år – man får betalt för sina mervärden! Avräkningspriset för mjölk följer EU:s svängningar nära. Sannolikt beroende på världsmarknadspriserna och ägarstrukturen på mejerisidan. Vi måste gör något åt den svenska osten. Marknadsandelen för svensk ost har rasat från 89 % 1995 till 42 % år 2018. Jag var inbjuden till ett möte med LRF Mjölk Ostfestivalen den 15 februari på Ostfestivalen. Vad händer nu LRF Mjölk?
En kommentar
Bra Gunnela! Så himla trött på LRFs gnäll om Sveriges eländiga ”självförsörjningsgrad”