Påsk – ägg, lamm, lax och kyckling!

Det blir mycket prat om animaliska produkter kring påsken intressant nog. Jag äter mycket ägg och väljer alltid ekologiska eller ägg från frigående höns inomhus. Burhönsäggen har varit i i fokus ett bra tag p g a Djurens Rätts framgångsrika kampanj. Förra året avslöjade Sveriges Konsumenter att även om flera av detaljhandelskedjorna sagt nej till burhönsägg, så ingick burhönsägg i flera produkter som majonäs och pannkakor. Kampanjen tog skruv och bl a Axfood deklarerar att man ska avveckla burhönsägg i sina produkter. Djurskyddsorganisationerna inom EU driver dessutom kampanjen End the Cage Age och vill ha en miljon röster inom EU, för att förhoppningsvis få Kommissionen att agera. Efterfrågan på ekologiska ägg viker, vilket är tråkigt, inte minst beroende på att det drabbar de äggproducenter som ställt om, när marknaden ökade efterfrågan. I Danmark är efterfrågan på ekologiska livsmedel konstant och hög, medan i Sverige prioriteras närhet och vegetariskt högre.

Det går glädjande bra för svensk lammproduktion. När det gäller markandsandelarna däremot är och har varit svenskt lammkött ett sorgebarn. 70 procent av lammköttet i svenska butiker kommer huvudsakligen från Nya Zeeland och Irland. Det finns skillnader från djurskyddsynpunkt när det gäller operativa ingrepp och krav på bedövningen. Svansen kapas i många länder och handjuren kastreras. Jag önskar ökad svensk produktion. Se nu bara till att hålla sjukdomar borta från svenska får. Skärpning, ni som importerar livdjur!

Har man lyssnat till fiskforskaren Albin Gräns (talade sist på Djurskyddet Sveriges djurskyddskonferens) känns det tveksamt att överhuvudtaget äta odlad eller vildfångad fisk. Bedövning och slakt är framför allt ett från djurskyddsynpunkt eftersatt område. Och hur kul är det att simma runt runt i en bassäng med stor trängsel. Laxodlingens putsarfiskar mår sällsynt dåligt. Det finns inga djurskyddsregler för fisk, vilket gjort att fisk har hög prioritet hos Djurskyddet Sverige och även har tagits upp på EU-nivå.

Den svenska kycklingbranschen har det tufft. Är det inte campylobacter, så är det vingskador eller bristande bedövning. På P! i radio hör jag att det finns fler kycklingar på vår jord än människor. Kycklingproduktion är storskalig – många individer under samma tak Det är utmanande för Svensk Fågel att med rätt hävda att svensk kycklinguppfödning är bättre än i många andra länder. Branschorganisationens styrka är att man är bra på att tidigt se problem och lägga planer för att förebygga och åtgärda. Det kan gälla campylobacter eller vingskador. Nu är förekomsten av campylobacter låg hos svensk kyckling. Jag har själv varit med om att fånga och lasta kyckling i burar. Det är ett jättetufft jobb. Det är ingen garanti att kycklingarna förblir oskadade om detta görs av människor som alternativ till maskinell plockning. Och hur ser det ut i den ekologiska uppfödningen när det gäller vingskador eller bedövning? Att vi får campylobacter med ekologisk kyckling vet vi. Men hur ska vi lösa kycklingarnas behov av sömn. Man glömmer inte Harry Blockhuis bilder från djurskyddskonferensen hur kycklingar som behöver sova, ständigt blir väckta av kompisar som kliver över dem.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.