Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

”Hjärtat ska gro av drömmar, annars blir hjärtat armt.
Liv ge oss regn som strömmar. Liv ge oss sol och varmt.
Så blir det ax omsider, och med ett tack till allt
Går vi mot skördetider, vemod och vinterkallt”
Detta är en dikt av Bo Bergman, som följt mig i många år. Jag hämtade den från en tidig tonårsbok, skriven av Astrid Lindgren, där pappan, gårdsägaren, citerade dikten på gården när det närmade sig höst.

Visst närmar det sig höst. Nu kanske man kan skatta årets skördeutfall. Jag upphör inte förvånas över att Jordbruksverket och Lantmännen tidigt på sommaren ger en prognos över årets skördeutfall. I år talade man om rekordskörd. Och media hänger på. Det hör väl till sunt bondförnuft att inte mäta sin skörd förrän spannmålen är tröskad och finns i silon eller körd till spannmålsmottagningen – eller? Och grovfoderskörden inklusive bete kan man väl inte mäta förrän gräset sluta växa. Förra årets växtsäsong blev ju längre än normalt. Dessutom är Sverige ett extremt avlångt land. Nä det gäller nederbörd skiljer det sig också mycket mellan öst och västkanten. Här på östkusten har det varit ordentligt torrt ganska länge. I östra Småland, Öland och Blekinge har det också varit oroande torrt. Och grundvattennivåerna är fortfarande långt under det normala.

Nu kom regnet. Ute på Ingarö kom 40 mm förra veckan. Men regnet kom inte ensamt. På natten mellan tisdag och onsdag brakade helvetet lös över mig och grannarna. Två blixtar med knallar samtidigt. Strömavbrott – locket till en ledningsdosa flög ut från väggen. En dosa under huset sprängdes och blixten följde ledningen ned till bastun, där kontakten sprängdes. Jordfelsbrytaren löste ut och säkringar gick. Radion dog. Jag satt med en skakande hund i soffan. Det var ett tillfälle, då man känner sig oändligt ensam. Ingen trygg famn som ger lite trygghet. Alla grannar drabbades mer eller mindre. Men det som chockade mest var att ett blixtnedslag tände på granngården, som brann ned till grunden. Fullkomligt overkligt. På gården hämtade vi mjölk på 50-talet och det var logdans på midsommar. En av flyglarna innehöll en lägenhet. Grannen väckte, den som bodde som räddades ut med hund, telefon, dator och pass. I torsdags var det dags igen och det sprakade ur ledningsdosan. Bara för några år sedan hade vi också ett rejält blixtnedslag där modemet flög i taket, säkringarna blev till mjöl och alla elektronik slogs ut på båten. Elektrikerbesök gav inte så mycket trygghet, mer än att man kanske måste byta ut alla gamla ledningar. Väderrapporten innehåller ständigt prognos om regnskurar med risk för åska. Och så har det varit en längre tid. Man talar om en klimateffekt, som innebär att låg – eller högtryck fastnar. Effekten har blivit att jag har blivit maniskt åskrädd och tittar upp efter gråa moln konstant. Och jag sover inte särskilt gott om nätterna. Vilka drömmar ska man ha?