Jordbruk, livsmedelsproduktion och maten vi äter är komplexa system som mår dåligt av förenklingarr

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Jag är djupt oroad över att den enorma fokuseringen på växtbaserad mat, gör att samhället; beslutsfattare, myndigheter, media, livsmedelskedjans aktörer och konsumenter minskar uppmärksamheten och viljan att se till att de djur, som vi vill ha och behöver, får det skydd de behöver i form av lagstiftning och andra regelverk. Än så länge rangordnas djurvälfärd mycket högt bland konsumenter, men hur länge?

Katastrofal förenkling kan leda helt fel. Budskapet i DN den 3 november som – ät mer nötter och du slipper en förtidig död är ett sådant exempel. Om man sedan i förenklingen av miljöeffekterna tar bort kemikaliebelastning och biologisk mångfald blir det väldigt problematiskt. Att äta mat som är nyttig är också bra för miljön säger den amerikanska professorn Jason Hill i DN den 3 november. Så långt låter det väl bra, men när Jason Hill ger sig in på att sortera ut effekterna på enskilda livsmedel och hävda dess miljöeffekter då blir det mer förvirrande för oss konsumenter och faktiskt missvisande. I DN-beskrivningen använder man också begreppet miljöpåverkan slarvigt. Man hävdar exempelvis att idisslare som betar har lika stor miljöpåverkan som industriuppfödda djur, då de lever längre och släpper ut mer metan totalt. Men hallå! Jag vill inte välja biff från feed lot-uppfödda stutar som utfodras med majs och soja, fått antibiotika och hormoner och som inte berikar den biologiska mångfalden. Och för den delen vill jag inte ha svenska ungtjurar, som fötts upp på stall utfodrade med mycket spannmål. Vall och bete bidrar till kolinlagring och det eftersträvade svenska mosaiklandskapet. Gör som Jenny Jewert föreslog, gör tjurarna till stutar och släpp ut dem på bete. Då lutar jag mig hellre mot WWF:s Fisk – och Köttguider, som trots förenklingar pekar på komplexiteten. Köttguiden har klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika som kriterier i rangordningen.

Jag trodde vetenskapen kring kost och hälsa enats om att det inte finns enskilda livsmedel som är lösningen på hälsoproblem. Vi äter inte enskilda råvaror, utan hela vår kost ska se till att vi får näring, proteiner, fett och kolhydrater i rätt proportioner och förse oss med viktiga spårämnen, vitaminer och fibrer. Människan precis som grisen är allätare. Vi har inga rovdjurständer och ingen vom gjord för gräsätande. Dessutom ska maten vara säker. Det känns som denna aspekt helt har försvunnit i debatten. För att inte tala om den livsviktiga frågan kring ökande antibiotikaresistens. Eftersom hur och var livsmedlen produceras påverkar ekosystemen, klimatet, djuren och den biologiska mångfalden har det sedan några år funnits en strävan att förena hälsa och i första hand miljöaspekter. Livsmedelsverkets kostrekommendationer är ett sådant exempel. EAT Lancet rapporten hade detta fokus, men har som artikeln i DN visat inneburit oacceptabla förenklingar. Vi bör och ska minska den svenska köttkonsumtionen, men vi kanske inte ska sträva efter en växtbaserad kost, där importen ökar och därmed belastningen av bekämpningsmedel. Varje region i världen måste utgå från sina egna förutsättningar. Det finns ju områden på jorden, där befolkningens överlevnad beror på att man får protein från betande djur.

2 kommentarer

  1. Lars Svensson
    Publicerad 7 november, 2019 at 18:03 | Permalink

    Med tanke på att tidigare generationer lyckats överleva på vad svenska lantbruket producerat, men utan tecken på skador på vår miljö.
    Då är det skandal att vi inte försörjer oss själva,
    utan importerar det vi själva kan producera.
    Vi har resurser och kunskap men något annat fattas.

  2. Sven-Ove Olsson
    Publicerad 8 november, 2019 at 7:55 | Permalink

    Tack för ännu ett bra inlägg! Människans tanduppsättning visar klart att vi ska äta en blandad kost. Vi har ju inte rovdjurens spetsiga och vassa tänder för att slita isär bytesdjuret och ej heller idisslarnas breda och platta tänder för att mala gräset.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.