Komplicerade frågor har inga enkla svar. Det var mitt budskap i tidigare blogg och ett budskap som upprepas av allt fler. Jag lyssnar på AGFO-talk, Line Gordon, chef på Stockholms Resilience Centers viktiga budskap – hållbarhet har många viktiga kriterier; biologisk mångfald, mark – och vattenanvändning, klimatpåverkan, kväve- och fosforkretslopp och kemikalier. Dessutom måste vi beakta ekonomisk och social hållbarhet. Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige som också var där, kom med det förlösande: ”Hållbarhet måste också gälla djuren”. Jag lyssnar också av AGFO; samtal kring regenerativt lantbruk, som hur vi ska öka matjordens hälsa och öka kolinlagringen och Anita Falkeneks, KRAV uttalande på vårt samtal kring växtbaserad mat den 19 november. Min slutsats är att vi måste ha djur för att klara den biologiska mångfalden, öka kolinlagringen i mark, öka jordens hälsa där stallgödsel är en viktig del och minska svinnet genom att låta djuren förädla biprodukter från livsmedelsindustrin.
Därför blir jag både ledsen och oroad över att Konsumentföreningen Stockholm övertolkar EAT Lancet-rapporten och hävdar att vi ska äta max 100 g kött per vecka. Var finns konskevensbedömningen anpassat till svenska förutsättningar och hållbarhetsutmaningar? Man kan inte ta EAT Lancets lovvärda ambitioner på global nivå och översätta till regional nivå. När IVA och KSLA presenterade sin rapport kring hur jordbruket ska klara klimatmålen, var Christel Cederberg, Chalmers allvarligt upprörd över Stockholms Stads kostråd med radikalt minskad köttkonsumtion. Om vi inte ger stöd till grödor som vall som ökar kolinlagringen och betande djur, riskerar vi ökade monokulturer och utarmning av skogs- och mellanbygder. Stockholms miljöförvaltning säger att vi ska välja kött, som ger låga utsläpp av växthusgaser. Ska vi välja kyckling? Visst har den effektiva kycklingen mindre utsläpp av växthusgaser och branschen Svensk Fågel gör många bra saker, men det är tveksamt om produktionsgrenen i sig ökar den biologiska mångfalden och eller kolinlagringen.
I tisdags ordnade VI Konsumenter ett samtal kring växtbaserade alternativ till kött och mejeriprodukter. Bra och bred representation. Det vegetabiliska utbudet ökar kraftigt. Det har visat sig att andelen vegetarianer inte ökar, men vi äter fler vegetariska måltider. Men Karin Brynell, Svensk dagligvaruhandel (AGFO talks) – man köper inte som jag enskilda grönsaker och rotfrukter, utan färdigrätter, som både är dyra, sammansatta och ursprunget är ofta okänt. Mycket är sannolikt importerat även om tillverkningen skett i Sverige. Vi Konsumenter kommer så småningom med någon form av rapport och kommer fortsätta gräva.
Och så till slut Jordbrusverkets och det Vetenskapliga rådets djurskyddskonferens. BRA – en eloge. Glädjande att EU:s chefsveterinärer vill ha ett bättre djurskydd med exempelvis djurskyddsregler för mjölkkor. Frågan är hur man ska skapa opinion i andra medlemsstater också kring antibiotikaresistns. På KSLA ville man ha konsumenternas stöd. Intressanta forskningsprojekt presenterades. Albin Gräns forskar kring hälsa och djurskydd kring fisk – ett oerhört viktigt område. Om man mäter trycket på kornas klövar, bekräftas att kor ska gå på gräsmark. Trycket på klöven på betong är mycket större än på gräsmark. Ett bra argument för att behålla beteskravet. Jag har blivit utsedd att utvärdera SCAW och det Vetenskapliga rådet för djurskydd. Har ni synpunkter att skicka med så skicks till gunnela.stahle@gunnela.nu
2 kommentarer
Hej Gunnela
Skicka gärna länk till KfS uttalande om 100 gram kött per vecka. Kan inte hitta det när jag söker på nätet…
Två gånger läser jag av inslaget Bönburgare från Konsumentföreningen Stockholm. Man hänvisar till att EAT Lancet rapporten säger max 100 g per vecka. Man visar också upp svenskt ekologiskt nötköttt från djur med bättre djurvälfärd. Vi är två som letat på hemsidan men hittar nu inte längre inslaget!!!