Hur olika myndigheter hanterar civilsamhället

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Så olika, två myndigheterna kan se på civilsamhället – som en resurs och arbeta därefter eller som en målgrupp för att huvudsakligen ge information. Jag sitter i Jordbruksverkets råd för hållbar produktion och konsumtion och i Livsmedelsverkets råd för hållbar konsumtion som representant för Sveriges Konsumenter respektive Vi Konsumenter (rätt ska var rätt). Jordbruksverkets har begränsat deltagandet till att miljöorganisationerna har en, djurskyddet en och konsumenterna har en representant. Lantbruksnäringen är rikt representerad. Livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln liksom SLU finns på listan. Rådet leds av näringslivschef och chefsveterinär Håkan Henriksson. Man kan konstatera att Jordbruksverket tidigare hade ett konsumentråd, som leddes av dåvarande GD Leif Denneberg. Ledamöterna i konsumentrådet, som uttryckte ett önskemål om att rådet borde finnas kvar, har aldrig fått besked om att rådet avvecklats. Jag representerade tidigare konsumenterna i Jordbruksverkets djurskyddsråd, vilket kändes motiverat, med tanke på konsumenternas engagemang i frågan. Jag slängdes ut från detta med hänvisning till att det fanns ett konsumentråd på den tiden.

I Livsmedelsverkets råd finns miljö och konsumenter representerat liksom hälsorelaterade organisationer och Riksidrottsförbundet. Rådet leds av GD, Annica Sohlström. Myndigheterna har olika fokus, men har också olika synsätt på hur man vill samverka med civilsamhället.
2017 reviderade Jordbruksverket sina referensgrupper, råd och kommittéer. Jag framförde tidigt att Jordbruksverket bör se sina råd som en resurs och vara rådgivande till verket. Detta kan man göra genom att man låter deltagarna presentera vad man har på gång och ger möjlighet till ett aktivt deltagande. Frågor kan gärna skickas ut innan mötet och man kan gå laget runt. Tyvärr har detta inte hörsammats, utan Jordbruksverket informerar framför allt kring aktuella frågor, även om man på senare möten gett större utrymme för diskussion. Det kanske beror på upplägget att många ledamöter uteblir.

På Livsmedelsverket markerades det civila samhällets roll, genom en konstruktiv workshop på senaste mötet den 6 december. Var står vi när det gäller hållbar konsumtion, vad vill vi uppnå och hur kommer vi dit? Det finns ett värde i att rådet leds av GD, som ser värdet i att agera tillsammans för att fram för allt få politikerna på spåret, något som också markerades av Annica Sohlström på inledningen av konferensen kring hållbar konsumtion (se tidigare blogg). Nu kanske man inte ska vara för kritisk till Jordbruksverket, som har ett brett uppdrag och har livsmedelsstrategins genomförande som viktigt fokus. Men jag tror Jordbruksverket skulle vinna på att låta GD leda mötet för att visa vilken tyngd man ger frågorna.

Till slut en kommentar till Djurrättsalliansens bilder från 15 svenska grisstallar. Det är fortfarande oacceptabelt att Djurrättsalliansen otillbörligt tränger sig in i stallarna och det är en uppenbar smittrisk. Men bilderna är inte roliga – skitiga grisar utan strö. Men mest oroande är bilder på suggor i rad i fixeringsbås. Det tyder på rutinmässig fixering, som inte är tillåtet. Det är tio år sedan griskrisen 2009 då 100 stallar hemsöktes. Den utlöste en grundcertifiering av i stort sett alla svenska grisgårdar och Jordbruksverket införde en djursskyddsdeklaration för veterinärerna med koppling till villkorad läkemedelsbehandling. Lars Hultström råkade illa ut och förlorade alla sina förtroendeuppdrag. Jag har nu bett en del aktörer om kommentarer, men bara fått svar från Sigill Kvalitetssystem. Vissa vill nog helst tiga ihjäl frågan

En kommentar

  1. Eva-Maria Bengtson
    Publicerad 17 december, 2019 at 0:09 | Permalink

    Upprörande att det inte tycks ha skett några större förbättningar inom grisuppfödningen på 10 år. Själv vill jag gärna tro att Kravmärkt betyder att grisen haft det bättre. Men jag skippar nog julskinkan i år…

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.