Finns det plats för grisen?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Jag har köpt och griljerat min julskinka. Jag valde en närproducerad skinka från Roslagskött. Jag skulle förstås ha valt en KRAV-gris eller en klimatcertifierad enligt Svenskt Sigill om jag hade varit lite mer politisk korrekt. Men finns det plats för grisar i svensk mathållning? Det tycker inte Elin Röös, SLU som hellre ser att på den areal som vi odlar foder, skulle vi odla grödor som vi kan konsumera direkt. För Elin duger i dagsläget nästan bara naturbeteskött, som kan bevara den biologiska mångfalden. Så säger hon i anslutning till en intressant artikel i Svenska Dagbladet om grisbonden Anders Gunnarsson i Västergötland. Anders har omfattande planer på att sänka klimatavtrycket på sin gård och satsa på nya lösningar för grisarna med ökad djurvälfärd. Anders Gunnarsson, Halla gård citerade jag för övrigt i min hedersdoktorsföreläsning 2015: ”Det finns ingen köttbonde som vill bli av med vår djurskyddslagstiftning för det är mycket trevligare att jobba med djuren med den”.

Jag är lite förvånad över Elins uttalande, eftersom hon tidigare hävdat att grisen är en bra förädlare av biprodukter från livsmedelsindustrin. Svensk grisuppfödning har minskat sina utsläpp av växthusgaser med 22 procent genom att bli effektivare och ersätta en del av sojamjölet med inhemska proteinråvaror. T o m Adam Arnesson, känd förkämpe för miljö och klimat, har så vitt jag vet grisar på sin gård. Så jag har inte dåligt samvete för att jag äter julskinka även i år. Som Ann-Helen Meyer von Bremen säger, det måste vara tillåtet att fira också. Om vi inte firar resten av året, som vi firar på julafton med mat och klappar, så är det väl OK. Låt oss få njuta av god svensk mat, animalisk så väl som växtbaserad. God Jul alla kära läsare av bloggen.

För övrigt har jag blivit tillfrågad om vad jag önskar mig av 2020 från djurskyddsynpunkt. Det finns få saker som upprör så mycket som handel med levande djur. Jag vill se en bred folklig opinion i Australien som sätter stopp för exporten av får och nötkreatur under de mest vidriga förhållanden med båt till Mellersta Östern. Men även EU bör stoppa export av levande djur till Turkiet – åtminstone under heta sommardagar. Ministerrådet har uttalat att man vill ha ny skärpt djurskyddlagstiftning som även omfattar nötkreatur, får och kaniner. Låt oss hoppas på detta. Jag önskar att Kommissionen tar till sig 1,6 miljoners medborgarröster som vill förbjuda all burhållning av lantbrukets djur. EU bör också förhindra en allmän tillämpning av slakt av obedövade djur. Svenska regeringen måste behålla förprövningen av djurstallar och beteskravet. Jag vill att Jordbruksverket ändrar sina regler för avvänjning av smågrisar i enlighet med befintlig kunskap d v s tar bort möjligheten att avvänja vid 21 dagars ålder. Jag vill slippa se bilder från svenska djurstallar där djur far illa och man bryter mot svenska djurskyddsregler.

2 kommentarer

  1. Margareta Steen
    Publicerad 23 december, 2019 at 18:46 | Permalink

    Fröjdefull jul på dig Gunnela. Tyvärr lär du bli lite besviken inpå det nya året SCAW har jobbat med utlåtande av ett djurskyddsfall avseende mkölkor i Hälsingland där Lst har totalt negligerat sina plikter. En pensionerad, fantastisk veterinär har tagit tag i det. Uppdrag granskning fick nys om det (gnm lokal reporter), de var och intervjuade mig och Birgitta. De överrumplade oss med en film på djurhållningen som fick mig chockad att börja gråta (jag som trodde jag sett allt). Bra TV, så kan det gå när inte haspen är på! UG sänder nån gång i slutet av januari.

  2. Adam Arnesson
    Publicerad 3 januari, 2020 at 9:02 | Permalink

    Gott nytt år Gunnela! Vill bara säga om det ang gris – för egen del har jag svårt att se en värdig förändring av den stora grisproduktionen. Systemet har gått för långt och är inte längre kompatibelt med ett fullgott djurskydd. Att 99 % av grisarna går på betong, och så den fruktansvärda slakten är tydliga exempel.
    Men fram för hushållsgrisen, vi har två linderödssuggor som grisar en gång om året. De bökar utomhus och knyter kretslopp på gården. Såna kan det gärna finnas många fler av! Svårt att se det fungera i stor skala, djuren får aldrig bli kött från dag 1.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.