I januari 2019 presenterades EAT Lancet-rapporten, som har fått stort genomslag. 2019 blev året då Greta Thunberg blev världens mest uppmärksammade person. Vi kan inte vänta på att vidta åtgärder för att minska temperaturhöjningen. Maten vi äter är en del av problemet (ca 25 procent) och ett område, där vi som konsumenter kan påverka. Mat.se deklarerar koldioxidavtryck per matvara byggt på LCA-analyser från RISE. Jag kommer ihåg ett hållbarhetseminarium ordnat av Per Bolund. Där presenterade en regeringstjänsteman, som deltog i Kommissionens hållbarhetsarbete, LCA som det fantastiska verktyget för att mäta hållbarhet. LCA kan mäta miljöpåverkan av en viss produkt, men har tydliga begränsningar. Man tappar bort andra hållbarhetsaspekter som biologisk mångfald och systemeffekter. Man kan givetvis inte heller mäta olika regioners produktionsförutsättningar.
Det blev fortsatt fokusering på den förenklade tolkningen, att slutar vi äta kött har vi löst planetens hållbarhetsproblem. Ett sådant förenklat budskap har mött motstånd. Man måste utgå från varje regions förutsättningar och fler hållbarhetskriterier. Men medan den populistiska förenklade debatten lever sitt liv, finns en annan spännande diskussion kring biologisk mångfald, kolinlagring, regenerativ jordbruk, jordhälsa, kemikalier m m. Om nu Sverige har goda förutsättningar att producera gräs och gräsätare och därmed öka kolinlagringen så måste detta inkluderas i hållbarhetsdiskussionen.
Men den vegetariska trenden är global och stark. Flera stora köttföretag satsar nu på växtbaserade alternativ. Och marknaden växer. Men det känns alldeles rätt att, som Vi Konsumenter gjorde i november, borra i frågan om ursprung, produktionssätt och pris. Flera av de vegetariska alternativen är inte billiga (Läs rapport på www.vikonsumenter.org). Vi har också sagt att vi ska fortsätta granskningen och vi får ett erkännande att vi är tidigt rätt ute.
Vad hände inom området djurskydd 2019? Vi fick en ny djurskyddsförordning. Från djurskyddssynpunkt kunde vi glädja oss åt att kravet på förprövning av djurstallar finns kvar liksom krav på bete för kor sommartid och krav på lösgående grisar. Däremot vill man behålla grytanlagsprov med levande grävling, men detta utreds nu. Jordbruksverkets utredning av ett eventuellt förbud mot uppbundna djur visade på stora kostnader, men det borde vara möjligt att sätta ett slutdatum. Beklämmande nog la f d alliansen vid riksdagsbehandlingen in ett tillkännagivande till regeringen om att förprövningen bör avskaffas. Forskare vid SLU, djurskyddsorganisationerna och Vi Konsumenter mobiliserade och skrev en skarp debattartikel till förprövningens försvar. Det har visat sig att oppositionen hänvisat till Konkurrenskraftutredningen från 2015 och hade den felaktiga uppfattningen att LRF vill avskaffa förprövningen. LRF vill utreda frågan, Vad det nu kan innebära? En utredare har föreslagit märkning och registrering av katt och det hoppas vi verkligen ska gå igenom, efter många års kämpande från f f a Djurskyddet Sverige. Jag oroar mig som jag skrivit om tidigare, att den väl motiverade, men allt överskuggande klimatdebatten, gör att det inte finns utrymme för debatt kring de viktiga djurvälfärdfrågorna. Ett exempel är att Djurrättalliansens bilder från svenska grisstallar i december inte fått genomslag i media. En väldg skillnad mot griskrisen för tio år sedan. Nuvarande LRF-ledning antyder att man tycker att LRF då överreagerade då. Det anser inte jag, utan det var rätt att införa djurskyddsdeklarationer och grundcertifiering gris.
Till slut Attis bidrag till nyårsdagsbloggen. ggggggggggnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnngnnnnnnnngggggggggggggggggggggggggggvvvvvvvvvvvv