Det goda samtalet

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Hur kommunicerar vi? Finns det tid och plats för det goda samtalet? Det goda samtalet som rymmer omvärldspaning, omvärldsanalys, historieanalys, framtidsspaning och kreativa och filosofiska tankar. Utvecklingen mot ett överväldigande flöde av information som mail, Face book, Twitter och Instagram tar stor del av vår vakna tid och även av den tid då vi inte borde vara vakna. Jag lyssnar också på Spanarna på radio där Gabriella Ahlström tar upp den sedan länge aktuella utformningen av arbetsplatser d v s kontorslandskap med rader av skrivbord. Jag har alltid haft den uppfattningen att den främsta drivkraften, är att det gällde att minska behovet av yta per medarbetare. Det påminner om gamla bilder av det som kallades ”trälhavet”. Ett trälhav på 30, 40 -50- talen var ett jätterum med rader av damer som knattrade på skrivmaskin. I ett kontorsrum där man kunde stänga dörren kunde man spontant ta sig tid till ett samtal. I ett kontorslanskap får man inte prata högt och måste gå undan om man skall tala i telefon. Jag fick uppleva omställningen när LRF 2006 flyttade från ”Bondtolvan”, Klara Östra kyrkogata 12, till Franzéngatan i Hornsberg. Kontorslandskapet passade mig dåligt. Jag pratade ibland med kollega Magnus, som satt i andra ändan av rummet. Kollega Anna lyssnade med viss förtjusning på mina planeringar av middagar. När jag hälsade på min tidigare arbetsplats på senare tid fick jag ett irriterat ”hysch”, när jag pratade med en f d kollega.

Som Gabriella sa i spanarna, så får det till effekt att kollegor mailar även om man sitter två meter från varandra. Jag ser också en ökad benägenhet att SMS-a i stället för att lyfta luren. Ett telefonsamtal kan ofta vara mycket effektivare. Min vän Christina Möller ringer nästan alltid. Den mänskliga rösten är väl också en viktig del i vår sociala gemenskap. Det påminner mig också om Sverker Sörlin, professor i historiska studier vid KTH. Han presenterade på KSLA sin senaste bok: Till bildningens försvar med undertitel Den svåra konsten att veta tillsammans. Den handlar om bildningens viktiga betydelse i samhällsutvecklingen. Han oroar sig över utvecklingen. Bildning kräver en etisk miljö och handlar också om moral och värderingar i samhället. Bildning är inte bara kunskap.

Jag ställer mig frågan om det goda samtalet, efter att nyligen ha fått glädjen av att dela två dagar med min vän och yrkeskontakt professor emeritus Bo Algers i hans och Annes hus på Björkö utanför Göteborg. Vi pratade i timmar om dåtid, nutid, människor, konst – ja, mycket som är viktigt här livet. Det påminner mig om ett samtal som Svensk Sigill 2005 ordnade, ett heldagsmöte ute i mitt hus på Ingarö. Gott om tid – var och en fick berätta om sin livsresa. Det skapade en alldeles speciell gemenskap, som finns kvar fortfarande. Jag har bara upplevt detta en gång tidigare. På ett tvådagarsmöte lett av en proffskonsult Rehndal, löste sig mirakulöst en konflikt i gruppen som drev LRF:s program ”På Väg mot världens renaste jordbruk”. Kanske gjorde Vi Konsumenter alldeles rätt när vi i november bjöd in till samtal istället för seminarium kring växtbaserade livsmedel. Får vi någonsin se en renässans för tiden för det goda samtalet?

En kommentar

  1. Anna Wahlberg
    Publicerad 20 januari, 2020 at 16:46 | Permalink

    Ja! Goda samtal är livsviktiga. (Och att tjuvlyssna på dina middagssamtal var inspirerande och roligt <3.)

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.