Klimat, klimat, klimat och tankar kring andra hållbarhetsmål

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Häromdagen gav jag, Vi Konsumenters synpunkter på regeringens politiska klimathandlingsplan på en hearing hos Klimatpolitiska rådet. Handlingsprogrammet är ambitiöst och brett, 132 punkter över en mängd olika områden. Men det är väldigt tunt när det gäller konsumtionsbaserade utsläpp och magert kring livsmedel och jordbruk. Jag pekade bl a på att också titta på andra hållbarhetskriterer och målkonflikter.

”EAT Lancet-rapportens slutsatser om skifte till växtbaserad mat klarar bara klimatfrågan och inga andra hållbarhetsmål – kanske inte ens hälsan”. Så drastiskt och enkelt uttryckte sig Christina Cheng, trendproffs, när hon pratade på KSLA i veckan. I den värld som arbetar med grön produktion, pratar vi alltmer om andra hållbarhetsaspekter, som biologisk mångfald, vatten – och markhushållning, men medialt och inom vissa myndigheter och organisationer är åtgärder och rekommendationer nästan bara fokuserade på klimatfrågan. Ett exempel är Konsumentverkets och Livsmedelverkets konferens i oktober, som i stort sett bara handlade om att minska klimatpåverkan genom att sluta äta kött. Klimatfrågan är avgörande för vår framtid, men andra hållbarhetsfrågor kan också ha stor betydelse för vår framtida livsmedelsförsörjning. Jag kan ibland fundera över om det skulle vara möjligt för Greta Thunberg att också driva andra kriterier inom planetens gränser exempelvis att se till att bevara arter och genetisk variation. Men förenklingen kanske är nödvändig i en högaktuell och angelägen fråga. Jag kämpar hela tiden för att få den ökade antibiotikaresistensen med på dagordningen.

Det känns som Christina Cheng är ganska USA- influerad och speglar marknaden i USA. Det går kanske inte alltid att översätta allt till svenska utmaningar, men hon nämner en mängd aspekter på hållbarhet, där vi som engagerar oss i frågan, nickar instämmande. Hon talar om One Planet bussiness, sortiment som driver biologisk mångfald, lokalt, jordhälsa, växtföljder, perenna växter, plogfritt och kolinlagring.

Begreppet regenerativt jordbruk dyker i flera sammanhang. Regenerativt jordbruk handlar om att bygga upp jordens bördighet, förbättra vattenkretsloppet och öka ekossystemkapitalet. Det handlar om att vända den negativa trenden genom att bygga upp både matjord och biologisk mångfald, samtidigt som vi producerar livsmedel på ett konkurrenskraftigt sätt. Varma förespråkare i Sverige är Märta Jansdotter, Gröna gårdar och Jörgen Andersson Fjällbete. Jag har mött och lyssnat till båda. Mycket har handlat om att betande djur och betesrutiner, som ska förbättra jordhälsan. Det känns som ett spännande område och ett annat angreppssätt. Ökad kunskap om kolinlagring är vital. Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen kämpar sakligt och genomtänkt för att försöka inte förenkla debatten till att ta bort alla djur från livsmedelsproduktionen. Vegankost är inte lösningen. Jag deltar i klimatmålsinitiativet och i det nätverket finns en del radikala vegankrafter. Jag deltar också i Svenskt Sigills revidering av regelverket. Man har klokt nog angripit klimatcertifieringen, vattenuttag, övergödning, biologisk mångfald, bördighet, växtföljd och bekämpningsmedel.,

En kommentar

  1. Louise Ungerth
    Publicerad 27 januari, 2020 at 12:41 | Permalink

    Så roligt att du arbetar med Sigills revidering. Heja dig!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.