Svenska krav på lågt pris på läkemedel kan bidra till ökad risk för antibiotikaresistens

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Varför kan vi som konsumenter eller apoteken inte ställa miljökrav vid tillverkning av läkemedel? För livsmedel gäller transparens, spårbarhet och öppenhet, men när det gäller läkemedel är det bara pris som gäller. Den s k generikareformen innebär att apoteken måste rekommendera det billigaste relevanta läkemedlet. Detta driver mot lägsta möjligaste produktionskostnad. Generika innebär att den aktiva substansen är tillgänglig för vilken läkemedelstillverkare som helst att tillverka, när patentet har löpt ut. Tillverkningsprocessen är konfidentiell av kommersiella skäl anses det. Sveriges fokusering på billigaste möjliga läkemedel kan ha bidragit till oacceptabla produktionsförhållanden och ökad risk för antibiotikaresistens. Det som också oroar mig, är att den europeiska knsumentorganisationen BEUC inte fortsätter sitt arbete med att minska antibiotikaanvändningen, utan snarare fokuserar på tillgång till läkemedel till rimliga priser. Det känns som samma angreppssätt som svensk generikalagstiftning – eller?

Det är ingen nyhet att fabrikerna i Indien skickar ut tonvis med antibiotika i vattendragen vid tillverkningen av läkemedel. Joakim Larsson, Göteborgs Universitet har i många sammanhang rapporterat om provtagning i indiska vattendrag i anslutning till läkemedelsfabriker. Det är skrämmande siffror. En vanligen citerad studie från 2007 visade på utsläpp i avloppsvatten med bredspektrum antibiotika ciprofloxacin per dag som motsvarade behandling av 44 000 människor.

Men nu kanske det händer något. Swedwatch och Naturskyddsföreningen har nyligen presenterat en rapport (finns på Naturskyddsföreningens hemsida), där man kartlagt utsläpp i den indiska staden Hyderabad. Indien är en av världens ledande producent av läkemedel med en koncentration av fabrikerna till just staden Hyderabad. Staden har blivit känd som en global ”pharma hub” och har väldokumenterat rekord när det gäller alarmerade utsläpp. Förutom en alldeles oacceptabel risk för att bygga upp antibiotikaresistens, innebär utsläppen stora effekter på befolkningen i anslutningen till fabrikerna. Många lider av lungstörningar och hudskador. Vattendragen förorenas och påverkar möjlighet till fiske, bevattning och tillgång till dricksvatten.

Nu måste krävas insyn och krav på tillverkningsprocessen. Läkemedelsindustrin har, enligt Swedwatch, vidtagit vissa åtgärder för att förbättra produktionsprocesserna och för att stärka hållbarheten utmed leverantörsleden, men utvecklingen går långsamt och många tillverkare ignorerar fortfarande försiktighetsprincipen. Rapporten ställer ett antal tydliga krav/rekommendationer till EU, myndigheter i importerande och exporterande länder, tillverkningsindustrin och WHO. Nu hoppas vi att rekommendationerna leder till förändring. Föreningen Vi Konsumenter som prioriterar frågan sedan länge, ser möjligheter att genom samverkan med andra organisationer få genomslag.

Om Sverige får stå i skamvrån när det gäller att inte ställa krav på tillverkningen och att pressa priserna, har Sverige också en lång historik med att minska behovet av antibiotika till människor och djur. De svenska positiva erfarenheterna är samlade i en broschyr:” Swedish work against antibiotic resistance – a one health approach”. Medarbetare från Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och SVA har författat broschyren. Bakom broschyren står samtliga 25 myndigheter och organisationer i den nationella samverkansfunktionen mot antibiotikaresistens som leds av Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket. Broschyren finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats: https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ovr524.html
I broschyren sammanfattas nyckelfaktorerna i Sveriges arbete mot antibiotikaresistens: Långsiktigt arbete med politiskt och lagligt stöd; konsensus och samarbete mellan sektorer, lokalt, regionalt och nationellt; förebyggande hälsovård – friska människor och djur behöver inte antibiotika; transparenta och tillförlitliga data för åtgärder och uppföljning och aktivt engagemang i internationella utmaningar.

En kommentar

  1. Eva-Maria Bengtson
    Publicerad 23 februari, 2020 at 23:09 | Permalink

    Bra och viktigt inlägg!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.