”Sedan blir det bättre”

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Så sa alltid min älskade mamma. Det kunde gälla att jag hade blivit övergiven av min stora kärlek på 60-talet, problem på jobbet eller kämpigt i äktenskapet. Hon fanns alltid där. Nu är det sonen Alexander som brukar säga detsamma. Men nu undrar man om det finns någon ljusning i denna kris. Spanska sjukan sägs ha varat i två år. Kommer vi ha lärt oss något av denna kris. En kris orsakat av en liten organism – ett virus som spridit sig över världen rekordsnabbt. Det går inte att jämföra med traditionell säsongsinfluensa – glöm det! Höggradigt smittsamt, inget vaccin och hög dödlighet. Det har uppstått en mycket intressant diskussion i Norge om att den höga dödligheten i Italien kan ha samband med antibiotikaresistensproblem i landet. Antibiotikaperspektivet har jag tagit upp i tidigare blogg. Följdsjukdomar till virussmitta är ofta bakteriella infektioner som lunginflammation. Italien är ett av de länder som har högst förbrukning av antibiotika till djur liksom Spanien. Ibland kan katastrofer vara den enda brutala vägen att få effekt av nödvändiga förändringar. Låt oss hoppas att genomförande av den nya förordningen kring användningen av antibiotika till djur därmed kan få draghjälp.

Men kommer vi på allvar diskutera frihandelns och globaliseringens konsekvenser? Finns det utrymme för ökad ödmjukhet? Kommer erfarenheterna tala för ökad självförsörjning av mat och andra livsnödvändigheter utan att hamna i en negativ nationalismen? Den stora utmaningen är att orka ta tag i klimatfrågan. Den känns i dagsläget som helt död. Läste en artikel i tidningen Land om en ”trendguru” som avfärdade klimatfrågan som en klart vikande trend. Men hallå, det var som Jared Diamond uttalade i DN i lördags: ”Viruset är här för att stanna, men det kommer inte slå ut vår civilisation”. Det kan däremot en kraftig temperaturhöjning. Hur ska vi uppnå FN:s 17 globala hållbarhetsmål? Jag är som Johan Kuylenstierna pessimistisk till att corona- krisen medför en ökad ödmjukhet inför drivkrafter som driver utvecklingen. Risken känns som överhängande, att när krisen är över så kommer stora industriländer som Kina och USA återuppta sin produktion med kraft med hjälp av fossil energi och stimulera konsumtionen. Kan vi tänka oss att minska vårt flygande, minska onödigt resande, återanvända, minska svinnet och förstå att nära producerad mat kan kosta lite mer. Vi Konsumenter har stött uppropet i Expressen för att små livsmedelsproducenter ska få komma in på hyllorna hos de stora dagligvaruhandlarna. Det är inte så att varannan tugga är import som LRF hävdar, men visst är vi sårbara. Import av handelsgödsel, växtskyddsmedel, foder och drivmedel är avgörande för konventionellt jordbruk.

Jag har på Alexanders inrådan flyttat ut till mitt hus på Ingarö med hunden. Sämre kan man verkligen ha det. Jag har ställt om tidningen, har mat, vin, radio, TV, tidningar och böcker och allt som behövs för mitt uppehälle utom nära sociala kontakter. Vi är ju sociala varelser och vår överlevnad har hängt på att vi levt i grupper. Telefon, SMS och andra digitala medel är ju fantastiska hjälpmedel, men det ersätter inte middagssällskap och kramar. Vi kan ju inte se slutet på rekommendationen att hålla oss isolerade när vi tillhör riskgruppen över 70 år. Undrar hur jag ska fira min födelsedag den 5 april?

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.