Antibiotika till svenska djur – potential för förbättring

Förbrukningen av antibiotika till djur i Sverige minskar igen. Det är bra, men det är viktigt att inte slå sig till ro med att Sverige ligger lägst i EU. Det går att göra bättre. Det finns skillnader mellan gårdar när det gäller förebyggande åtgärder och användning av antibiotika. En utmaning är att år 2022 förbjuds användningen av zinkoxid av miljöskäl för att förebygga avvänjningsdiarrée hos smågrisar. EU:s nya förordning för veterinärläkemedel kräver att antibiotikaförbrukningen ska kunna redovisas per djurslag och produktionssystem.från 2023. Detta är ett svenskt sorgebarn. Redan 1994 skrev LRF till departementet om att detta krävdes. Sedan dess har frågan utretts och ältats av Jordbruksverket.

Den 10 juni presenteras uppgifter om antibiotikaförbrukningen till djur i Sverige 2019 och resultatet av resistensövervakningen (SVARM finns på www.sva.se). EU-kommissionen bestämmer vilka djurslag som medlemstaterna ska provta och vilka bakterier ex salmonella, campylobacter och E-Coli. Resistensläget i Sverige är fortfarande gott. Bakterierna är i huvudsak känsliga. Det finns vissa undantag när det exempelvis gäller kolibakterier på friska och sjuka grisar. Hos hund anmäldes 48 fall av multiresistenta MRSP. ESBL (resistensegenskap hos kolibakterier) har genom åren uppmärkammats hos kyckling. Den svenska kycklingbranschen har sedan många år drivit att de avelsdjur som importeras till Sverige inte ska antibiotikabehandlas i exportlandet. Arbetet har gett resultat. Av 100 provtagna kycklingar 2019 hittades inget positivt prov på ESBL. När arbetet inleddes var 60 % smittade. ESBL på kyckling är ett stort problem inom EU. 2020 kommer SVA titta på VRE, vancomycinresistenta enterkocker hos kyckling.

Antibiotikaförbrukningen minskade 2019 jämfört med 2018 med 8 %. Över 90 % är individbehandlingar och 58 % är penicillin (positivt eftersom penicillin har smalt spektrum och liten resistensrisk). De antibiotika som man f f a vill spara till humanmedicinen kolistin, kinoloner cefalosporiner har minskat med 73 – 95 %. Förskrivningen av antibiotika till hund är en framgångssaga. Mellan 2006 – 2019 har det skett en minskning med 67 %. Tillverkningen av antibiotika i Indien är också en utmaning. Tillverkningen ger stora utsläpp till den omgivande miljön. Och Sverige ställer inga miljökrav vid upphandling (se tidigare blogg).

2016 antog dagligvaruhandeln ett antal kriterier kring antibiotika-användningen vid upphandling av kött. Dessa har tillämpats för EMV. Axfoundation startade arbetet 2013. I november 2019 startades en revidering av tidigare kriterier. Referensgruppen har haft deltagare från hela livsmedelskedjan inklusive Axfood, ICA, COOP och Lidl, Till kriterierna som också innehåller ambitioner kring djurvälfärd, finns ett gediget frågebatteri och ett utbildningsmaterial. Nytt är bl a fisk och skaldjur. Efter sista mötet i referensgruppen den 3 juni ska förslaget antas av Axfoods styrelse och sedan diskuteras inom dagligvaruhandeln. Att dagligvaruhandeln ställer gemensamma krav vid upphandling av livsmedel är ett effektivt sätt att driva utvecklingen.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.