Ibland kommer synpunkter till Svenskt Sigill på att stortavlekampanjen ställer det utländska mot det svenska på ett utmanande sätt. Det är självklart upp till betraktaren att göra sin tolkning av budskapet. Vår kampanj vill lyfta fram viktiga grundvärden för Svenskt Sigill som ursprung, etik, säkerhet och miljöhänsyn. Vi har internt fört diskussionen om vårt budskap skulle kunna uppfattas som nationalistiskt eller protektionistisk. Vi anser inte det.
Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke, där dessa värden kvalitetssäkras genom ett certifieringssystem. För ökad förståelse och tydlighet i kampanjen ställer vi två bilder mot varandra som kontrasterar. Vi vill därmed ge exempel på hur olika värderingar kan styra hur vår mat produceras – sunda avelsmål kontra extremt produktionsfokuserade (Belgisk Blå) och GMO-frihet kontra herbicidresistent GMO-soja. Frågan om transporternas miljöbelastning har på senare tid fått stor uppmärksamhet. Därför lyfter vi ”Bortagjord” i motsats till ”hemmagjord”.
Svenskt Sigill grundar sitt regelverk på Sveriges bönders värderingar kring livsmedelssäkerhet, miljö och djuretik. I många avseenden är faktiskt dessa värden unika, inte minst därför att de omfattas av en bred välorganiserad bondekår. Vi har genom åren haft många besök från utländska media, när EU drabbades av sina livsmedelskriser, som undrande ställt frågan varför Sverige lyckats hålla så hög kvalitet avseende livsmedelssäkerhet och djurskydd. Mycket av dessa värden skapades under 80-talet med stöd av svenska kloka bondeledare och i consensus med samhället d v s politiker och myndigheter.
Att Sverige har en hög profil innebär inte, att det inte i andra länder finns såväl bönder som uppfödningskoncept som överensstämmer eller överträffar svensk livsmedelsproduktion. Men det är självfallet att dessa företag får kommunicera sina mervärden. Fri handel är till för att skapa välstånd och motverka konflikter. Men den fria handeln får inte bli ett självändamål. Om vi i Sverige är bra på att producera säkra livsmedel med miljöhänsyn och god djuromsorg, ska jag inte behöva känna dåligt samvete för att jag köper svensk kyckling i stället för brasiliansk. Det finns ju också studier som visar att fattiga vinner mest på ökad frihandel med industrivaror. Ökad frihandel med livsmedel gynnar inte Afrikas fattiga bönder utan snarare en kraftig växande intensiv livsmedelsproduktion i exempelvis Brasilien, Argentina och Thailand (Carnegie 2006).
I slutändan måste vi ha en fungerande marknad, där konsumenterna kan göra medvetna val. Konsumenten måste alltid ha rätt att välja eller välja bort. Flera konsumentstudier visar att konsumenterna upplever hinder för att välja livsmedel enligt sina värderingar. Ursprungsmärkning ger mig som konsument möjlighet att välja svenskt tryggt kött för att gynna svenska miljömål, eller sockerärter från Kenya för att gynna afrikanska odlare (även om de energikrävande transporterna gör mig tveksam) eller fisk, fiskad från hållbara bestånd i Nordatlanten.