Landliebe är ett välkänt varumärke för mjölk i Tyskland och för att stärka sitt varumärke har Campina bestämt sig för att satsa på i första hand inhemskt producerat foder till korna och också säja nej till gentekniskt förändrade fodergrödor. Från svensk synpunkt är GMO-fritt foder inget unikt. Men att säga nej till bl. a sojamjöl från Sydamerika och andra importerade protein – och energifodermedel är en viktig åtgärd från klimat – och miljösynpunkt. Detta kommer man också berätta för konsumenterna, vilket svenska livsmedelsföretag varit väldigt dåliga på.
Mejeriföretaget Campina ägs av mjölkbönder i Nederländerna, Belgien och Tyskland. Arla gjorde för några år sedan ett misslyckat försök att fusionera med Campina. Åke Modig dåvarande VD för Arla fick gå på kuppen.
En gång i tiden var hela den svenska lantbruksnäringen överens om att säga nej till GMO i foder till livsmedelsproducerande djur. Det var köttbranschen som bröt detta 2006, med Scan i spetsen. Mejerierna, Svenska ägg och Svensk Fågel har hållit fast vid GMO-fritt foder och Svenskt Sigill kommunicerar sitt nej till GMO.
Frågan om svenskt foder till svenska mjölkkor har diskuterats i flera år. Svensk Mjölk gjorde beräkningar som visade att detta var ekonomiskt och praktiskt möjligt. Men det har aldrig blivit något genomslag. Inom näringen diskuteras som alternativ, att ställa krav på odlingen av soja ”responsible soy”. Att sluta importera soja från Sydamerika skulle kraftig minska utsläppet av växthusgaser från svensk mjölkproduktion. Köttproduktionen har beräknats stå för 18 procent av utsläppen av växthusgaser, varav en tredjedel kommer från avskogningen framför allt i Sydamerika. Men det krävs att vi har tillräckligt med inhemska proteinfodermedel. Det är viktigt att frågan om svenskt foder inte dör. Kan Campina kan väl också svenska mejerier.