Sverige har en unik hög kvalitet på sina svenskproducerade livsmedel när det gäller säkra livsmedel, lite bekämpningsmedelsrester, miljöaspekter och djuromsorg. Detta har i högsta grad gynnat svenska konsumenter, som värdesätter dessa aspekter. Svenska myndigheter framförallt Jordbruksverket och näringen har tagit helhetsgreppet och detta utan att konsumentorganisationerna drivit frågorna. Att då som Gerhard Larsson hävda att livsmedelskandalerna har duggat tätt och ange detta som ett skäl för att skapa en livsmedelsäkerhetsmyndighet är okunnigt och inger inget förtroende. För svenska konsumenter är djurskydd viktigt för alla djur och vem tror att en livsmedelssäkerhetsmyndighet skulle driva djurskyddsfrågor för sällskapsdjur och andra djur som inte blir livsmedel.
Vi var många som trodde att utredaren skulle föreslå det mest logiska d v s att skilja på riskvärdering och riskhantering. Så har man löst frågan i EU med EFSA (European Food Safety Authority) som riskvärderare och Kommissionen som riskhanterare. Det hade varit mest rationellt att Statens Veterinärmedicinska Anstalt skulle få ta över Livsmedelsverkets riskvärdering och kanske även riskvärderingen för djurskydd med stöd av SLU. Det finns bra kompetens inom SVA. Men istället väljer Gerhard Larsson att slå ihop de båda funktionerna och tala om något diffust vetenskapligt råd, som riskvärderare.
Livsmedelskvalitet och säkerhet grundläggs på gården. Kollektiva nyttigheter som biologisk mångfald och öppet landskap är nära kopplat till livsmedelsproduktionen i lantbruket. Det ligger ett stort värde i att en myndighet som Jordbruksverket tar ett helhetsgrepp på primärproduktionen, något som EU också arbetar med i sina handlingsplaner för djurhälsa och djurskydd. Det är ohederligt att utmåla ett motsatsförhållande mellan främjande av jordbrukets utveckling och det som han kallar begränsningar d v s djurskydds – och miljöregler. Att ange exemplet att plocka dun av levande fåglar är skamligt. Precis som om svenska ankuppfödare skulle sätta igång i morgon att plocka dun av levande ankor om de bara fick. Att hävda att livsmedelslagstiftningen omfattar djurskydd, som Gerhard Larsson gjorde flera gånger på presskonferensen är dessutom felaktigt och vilseledande.
Att Livsmedelsverket jublar över förslaget är kanske inte så konstigt – det handlar om mera makt och placering i Uppsala. Sannolikheten är stor att det blir säkra livsmedel som blir fokus och inte produktionskvaliteten som värdesätts högt av svenska konsumenter. Säkra livsmedel är ju snarast en hygienfaktor d v s nödvändighet. Däremot duggar pressmeddelandena med kritiska röster Jordbruksverket, LRF, Miljöpartiet, Djurskyddet Sverige och Djurens Rätt. Sveriges Veterinärförbund ser med oro på utvecklingen och tycker inte att norska Mattillsynet är ett positivt exempel snarare tvärt om. Och gäller det konsumentinflytande så är det väl ingen konst att välja konsumentrepresentanter till myndigheternas insynsråd.
3 kommentarer
Jag vet att en sak som kommer att bli bättre med tre myndigheter i stället för fyra. Distriktsveterinärerna (som i dag tillhör Jordbruksverket) försvinner från Jordbruksverket. Konkurrensen mellan de statliga Distriktsveterinärerna och de privata veterinärerna är nämligen helt åt pipsvängen och det finns flera statliga utredningnar som visar detta.
I utredningen berättar Gerhard Larsson bland annat följande:
”Distriktsveterinärorganisationen har vid ett antal olika tillfällen utretts och granskats utifrån ett konkurrensperspektiv”
Den (lösningen av Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna) löser dagens problem, att samma myndighet både bedriver tillsyn över såväl egna anställda som konkurrerande privata veterinärer, och (Distriksveterinärerna) är den enskilt största aktören på den svenska veterinärmarknaden.”
Jag hoppas innerligt att detta problem med Jordbruksverket, Distriktsveterinärerna (med statliga bidrag) och den privata veterinärerna (utan statliga bidrag) kan lösas, så att konkurrensen inte är så dålig för de privata veterinärerna som den är idag.
Om lösningen är att Jordbruksverket skall bli en ny myndighet och att Distriktsveterinärerna flyttas till en annan myndighet enligt utredningen, må det så ske enligt utredningen.
Erik
Hej Erik
Gerhard Larssons förslag är att DVO är kvar vid Jordbruksverket, medan de veterinära förvaltningsuppgifterna skulle hamna på livsmedelsäkerhetsmyndigheten. Nu vet vi faktiskt inte alls vad som blir av Gerhard Larssons förslag. Det finns som sagt var både kritiker och tillskyndare.
Gunnela
Förlåt, men när Gerhard Larsson (han heter inte Georg) så skrev följande på DN debattsida ”Den löser dagens problem, att samma myndighet både bedriver tillsyn över såväl egna anställda som konkurrerande privata veterinärer, och är den enskilt största aktören på den svenska veterinärmarknaden.”
Vad menade han med det, tro?
Erik