Syftesparagrafen för den föreslagna livsmedelssäkerhetsmyndigheten anger, precis som namnet säger, säkra livsmedel, friska djur och sunda växter. Och visst är det viktigt. Men kvalitet för konsumenterna är mycket mer än så – hållbarhet, miljö, djurskydd – och klimataspekter. Och om Livsmedelsindustrin och Svensk Dagligvaruhandel gillar förslaget skulle jag fundera över varför. Jag vet inte heller om dagens Livsmedelsverk har utmärkt sig för att vara särskilt lyhörda för konsumentaspekter. Ursprungsmärkning som 90 % av konsumenterna vill ha, har förkastats av verket, som t o m vill avveckla nuvarande nötköttsmärkning.
Kött – och charkföretagens Åke Rutegård tycker att Gerhard Larssons förslag är bra, men vill att den nya myndigheten ska införliva företagens konkurrenskraft i syftesparagrafen. Den formulering, som man idag kan återfinna i Jordbruksverkets syftesparagraf: ”Statens jordbruksverk har som förvaltningsmyndighet inom jordbrukets område till uppgift att arbeta aktivt för en konkurrenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna”. Men det tror jag att Åke Rutegård kan glömma. Gerhard Larsson vill ju väldigt tydligt skilja på främjande åtgärder som ska hamna på Jordbruksverket och normerande och ”begränsningar” (som miljökrav och djurskydd) som ska hamna på livsmedelsmyndigheten.
Djurskyddsfrågorna kommer i kläm, genom att Jordbruksverkets djurhälso – och djurskyddsenhet skulle inordnas under livsmedelssäkerhetsmyndigheten. Genom att föreslå att enheten skulle få stanna kvar i Jönköping, tror Gerhard Larsson, att han skulle kunna lugna upprörda känslor hos personalen. Men tro inte att man skulle få sitta i orubbat bo. Myndighetens regleringsbrev styr verksamheten och om det är livsmedelssäkerhet som är uppdraget, riskerar djurskydd och många djurhälsoaspekter att hamna i strykklass. För att inte tala om sällskapsdjur, djurparksdjur m fl. Och åter, jag förstår definitivt inte vitsen med att slå ihop SVA med Livsmedelsverket. Det hade varit mer logiskt att skilja riskvärdering och riskhantering. Man måste se till att riskvärderingen har kompetens och resurser och kan agera snabbt. Det här är med ett vetenskapligt råd, är en unik konstruktion, som man mig veterligt inte kan hitta någon annan stans.
Ibland funderar jag på vilka drivkrafter som ligger bakom Gerhard Larssons förslag. Signaler kommer att Gerhards Larssons förslag inte har riksdagspolitikernas stöd och man spekulerar i vilka som egentligen har initierat och driver frågan. Visst finns det en allmän ambition att se över myndighetsstrukturen, men ändå?