Antibiotikaresistenta bakterier är ett av våra största globala folkhälsohot. Ökningen av resistens beror huvudsakligen på en överanvändning av antibiotika inom humanmedicinen inom djurhållningen och övrigt inom jordbruket. Antibiotikaresistenta bakterier och resistensgener kan från de livsmedelproducerande djuren via livsmedlen spridas till människor. I Sverige är situationen god, men det finns studier som exempelvis visar att resistens (ESBL) finns hos kycklingkött från Nederländerna och USA. Men livsmedelsverket anser denna risk så marginell att den kan man fixa genom hygien i köket. Den attityden fanns tidigare utbredd inom EU när det gällde salmonella. Men nu har EU tänkt om och vill bekämpa salmonella i alla led för att förhindra smitta i livsmedel. Det är anmärkningsvärt att Livsmedelsverket vågar sig på att marginalisera en så viktig fråga som antibiotikaresistenta bakterier i livsmedel.
Livsmedelsverket och Statens Veterinära Anstalt (SVA) har utarbetat en riskprofil kring livsmedel som spridningsväg för antibiotikaresistens. Slutsatserna är att antibiotikaresistens är ett stort globalt folkhälsoproblem. En ökning av globaliseringen medför en snabbare spridning av bakterier med nya resistensegenskaper. Livsmedel utgör en av flera spridningsvägar. Det finns inte så många studier, men de visar att förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i svenskproducerade livsmedel är betydligt lägre jämfört med livsmedel producerade i många andra länder. Sannolikt är detta en effekt av många års seriöst arbete för att minska behovet av antibiotikabehandling hos svenska djur och därmed förbrukningen. Det svenska förbudet mot generell antibiotikatillsats i foder 1986 är bara ett exempel. MRSA (meticillinresistenta staphylococcus aurus) som nu ökar inom humanmedicinen har aldrig påvisats hos svenska slaktgrisar. Den är däremot vanlig hos livsmedelsproducerande djur på kontinenten. ESBL som också är ett ökande problem inom sjukvården har inte heller påvisats hos svenska djur och livsmedel. Andelen resistenta salmonellabakterier är låg i Sverige liksom fluorokinolonresistenta campylobacter.
Rapporten anser att övervakningen av livsmedelsburen antibiotikaresistens bör omfatta såväl svenska som importerade livsmedel. Även vegetabiliska livsmedel bör omfattas. Dessa konsumeras ofta utan uppvärmning och vattnas inte sällan med gödselförorenat vatten. Såväl salmonella som EHEC- smitta har förekommit hos vegetabilier. Nu pågår en inventering av resistenta bakterier hos livsmedel i svenska butiker.