Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

I alla stora grisproducerande länder inom EU bryts mot gällande djurskyddsdirektiv (2008/120/EG). Direktivet anger att svanskupering inte får ske rutinmässigt, vilket är precis det som sker i exempelvis Danmark, Tyskland, och Holland. En eloge till Bo Algers som lyckades lyfta frågan till att bli en huvudnyhet i radions Ekot. Jag har tidigare skrivit om grissvansen som en av de bästa djurvälfärdsindikatorerna. Man klipper av svansen på grisen, inte bara för att inte provocera de grisar som i brist på sysselsättning börja gnaga på svansen på griskompisen i boxen. Genom att klippa av svansen gör man den också känslig, vilket gör att den gris som blir angripen också flyr sin angripare. En gris med hel svans har en bra miljö, inte för trångt, sysselsättning, ett bra foder och mindre stress. De som ropar på att vi ska anpassa våra grismiljöer till europeiska förhållanden, får inse att det sannolikt tar bort grisknorren som ett av de bästa argumenten för att främja svensk grisuppfödning. Det finns förslag om att i djurvälfärdsstandarder behålla två tredjedelar av svansen. Men då har man missuppfattat frågan. För det första behåller man ingreppet i sig och för det andra är det fortfarande ett ingrepp som åtgärdar symtomen på en dålig djurmiljö och inte åtgärdar orsakerna till problemen med svansbitning. I Sverige är i stort sett alla grisar som levereras till svenska slakterier certifierade enligt standarden GRIS grund. I den ingår kontroll av att grisarna inte är kuperade. De som funderar på att importera smågrisar från exempelvis Danmark, kan ju fundera på om man kan försvara att grisarna är svanskuperade.