Jordbruksverkets resonemang kring ekonomiska styrmedel på konsumtionen innebar att man schablonmässigt skulle belasta olika köttslag beroende på hur stora utsläpp av klimatgaser respektive produktion ger upphov till. Detta skulle ske på EU-nivå. Det innebär precis det, som Per Jensen säger i sin debattartikel i DN att kött från betande djur som nötkreatur och lamm skulle beskattas mer än griskött och kyckling. Tanken från utredaren på Jordbruksverket var inte att dela upp beskattningen i olika typer av produktion. Naturbeteskött skulle få lika mycket skatt som kött från intensivt uppfödda gödtjurar. Svenskt kött skull beskattas lika som importerat (med sämre djurskydd). Det här är precis den målkonflikt som vi som framför allt jobbat med djurskydd har pekat på hela tiden och som också framförts till Jordbruksverket. Extensiv nötkreatursuppfödning som dessutom gynnar den biologiska mångfalden skulle straffas i relation till intensiv kyckling- och grisproduktion (som i många länder drivs med hög antibiotikainsats). I media har det pratats alldeles för lite om målkonflikten mellan utsläpp av växthusgaser och djurskyddsaspekter. Man har pratat klimat, miljö och hälsa men alldeles för lite om djurskydd – ett område som engagerar väldigt många svenskar. Det gäller även TV4 i morse. En schablonmässig skatt ger inte heller incitament för förbättringar. Det sker en hel del kring just nöt – och lammproduktion. Bl a kommersiella aktörer driver på för förbättringar (Framtidens nötkött resp REKS-projektet). Tanken bakom klimatcertifieringen är att man lägger en plattform med krav på livsmedelsäkerhet, djuromsorg och miljökrav (IP SIGILL). Utöver detta ställer man krav på en mängd åtgärder som medverkar till minskat utsläpp av växthusgaser. Därför är också Elin Röös Köttguide ett värdefullt hjälpmedel eftersom djurvälfärd ingår som kriterie.
7 kommentarer
”som i många länder drivs med konstant antibiotikainsats).”
Kan du vara vänlig och namnge dessa länder som skulle vara aktuella och som vi importerar kyckling och griskött ifrån?
Delar din bild om svårigheterna att träffa rätt. Men är alla överens om problemet? Att ”välja kött med omsorg”, väljer du och jag samma kött? I debatten saknar jag dimensionen global livsmedelsförsörjning. Gris och kyckling tävlar med människan om samma föda.
Mitt val blir att välja ekologiskt kött ffa idisslarkött. Då tror jag att de flesta goda parametrar är uppfyllda.
Kew Nordqvist (MP)
till Roger
Antibiotikaförbrukningen per kg slaktvikt var 2011 ca 25 gånger högre i Ungern (färgad fläskfile´!) än i Sverige, ca 24 gånger högre i Spanien (Serranoskinka?)ca 3 gånger högre i Danmark och 10 gånger högre i Holland. Tyskland finns tyvärr inte med i statistiken, men har haft en stor skandal kring antibiotika i kycklingfoder.
Till Kew
Jordbruksverket har med global livsmedelsförsörjning i sin rapport. Om man tittar på Köttguiden skulle man välja eklogisk kyckling (klimat och djurvälfärd), men jag accepterar inte att man har snabbväxande kycklingar i svensk ekologisk kycklinguppfödning. Jag väljer också gärna ekologiskt nötkött och skulle gärna vilja hitta mer naturbeteskött. Äter gärna gårdsgrisar som Roslagsgrisen eller Svenskt Sigill- märkt griskött. Överhuvudtaget är det svårt att hitta det man vill. Målet är mindre fast bättre.
Man kan ju se det som att vi i Sverige underlåter att behandla sjuka och skadade grisar o kycklingar också. Kanske för att vetrinärvården i Sverige är 5-10 gg så dyr i jämförelse med de länder du räknar upp. Det kan inte vara en så enkel sak som kostnaden för veterinären helt enkelt?
Jag har tidigare lagt fram en fråga i en raljerande ton och då lyfter du ut hela strängen,,,appropå just det lämpliga att ge Grisar Rapsolja?? Ur djurskyddssynpunkt så tycker jag att man borde titta på om inte en så felaktig foderstat skulle bryta mot lagen. Och nåsta fråga blir om ni Sigillmärker och stöttar *sånn produktion som jag tycker liknas vid Foi gras i Frankrike.
Väldigt konstiga påståenden. Liten antibiotikaförsäljning beror på att vi har friskare djur. Kom gärna med fakta om att det förekommer underbehandling av djur i Sverige och rikta frågan till Jordbruksverket, Svenska Djurhälsovården eller Svensk Fågel. Vad är det som säger att tilsats av rapsolja skulle vara en felaktig foderstat – ingeting vad jag vet? Grisarna växer bra och är friska.Vi tvångsmatar inte djur i Sverige!
Det är väl inga konstiga påståenden Gunnela, vad har du för belägg att djuren skulle vara friskare med samma siffror som grund då?
Jag håller fram tesen att det finns en möjlighethet att de underbehandlas då kostnaden är högre här i Sverige, kanske obehaglig taknke men fullt möjlig. Jag visar även på att man kan använda samma sffror du framhåller som fördelaktiga som ofördelaktiga. Jag har varit verksam inom Slaktnäringen och jordbruket både i Sverige och utomlands och de använder samma metod för att framhäva sina länders förträfflighet kontra sina konkurenter.
Och vad blir nästa flopp inom Eko satsningarna som kommer finna sin enda lösning att bli av med då ursprungsidèn havererar?? Rapsoljan gick väldigt snabbt att få fram som accepterat fodermedel då Etanolen floppade,,,,
Salixensilage till Nötkreatur kanske,,,? Eller varför inte blåsa upp kycklingarna med *Gårdsproducerad biogas,,,lika stora floppar det som nu likt Rapsoljan går in i stadiet *rädda vad som räddas kan!
Upp till bevis! Eftersom du väckte frågan kring underbehandling, så har du bevisbördan. Varför vänder du dig inte till Jordbruksverket, som är ansvarig myndighet? Rapsgrisen bygger på flera års utvecklingsverksamhet i Finland inom HK. Nu sätter jag streck i debttaten