Vad säger handeln, besöksnäringen och SKL om minskad köttkonsumtion?

Debattinlägget i Svenska Dagbladet 11 februari har väckt debatt och det är bra. Det ger oss möjlighet att lyfta frågor kring vilket kött och vilka köttprodukter som säljs i butik, serveras på krogen och erbjuds våra barn, sjuka och gamla. Eftersom jag sedan länge deltar i Miljöstyrningsrådets kriteriearbete, känns det som att ganska mycket är på gång. Kommuner och landsting ställer djurskyddskrav vid upphandling. Oron gäller när Konkurrensverket tar över den stödjande funktionen och ska utforma kriterier fr om 1 juli i år. Konkurrensverket som ville förbjuda en kommun att stödja sin egen lanthandel!!!

Debattartikeln ger möjligheter för respektive mottagare att komma till tals och berätta vad man gör för att öka livsmedelsproduktionens och konsumtionens hållbarhet. För den svenska produktionen finns en potential att ta marknadsandelar genom att importen i många avseenden strider mot det svenska generationsmålet d v s vi flyttar miljö – och djurskyddsproblem och antibiotikaavtryck utanför landets gränser. Den möjlighet gäller självfallet både svenska bönder och livsmedelsföretag som använder svensk råvara (riktat till Livsmedelsföretagen). Att öka den inhemska produktionen av ekologiska livsmedel är också målsättningen med satsningen Organic Sweden, som också vill öka exporten.

LRF har i sitt brev till avsändarna redogjort vad som är på gång. Och visst ska man också verka för att minska vår användning av fossila bränslen. Däremot har jag inte sett fakta om att vegetabilier skulle ha större klimatpåverkan än animaliska livsmedel. Livsmedelsföretagen har en anmärkningsvärd replik i Svenska Dagbladet. Man skulle tro att man med utgångpunkt från sin hållbarhetpolocy skulle redovisa sina ambitioner när det gäller hållbar livsmedelsråvara. I stället vill man skjuta tillbaka ansvaret på konsumenterna. Konsument – och miljöorganisationerna vill definitivt inte att svenska bönder ska sluta producera kött. Tvärtom bör man ersätta importerad råvara med svensk som bättre uppfyller kriterier på hållbarhet. Och det är ju livsmedelsförtagen själva som äger frågan om att produktutveckla och att satsa på smak. Dessutom har vi som konsumenter bett om att få ökade möjligheter att välja genom märkning (ursprungsmärkning) och relevant information. Svenskt Sigill garanterar svensk råvara och kontrollerade mervärden och klimatcertfiering är exempel.
Nyckelaktör är som alltid handeln. I torsdags bekräftade Teddy Falkenek, ICA, på KSLA att pris alltid kommer att vara ett konkurrensmedel. Men ICA centralt styr inte prissättning i enskilda butiker. Man gillar nog inte pekpinnar – typ ta bort kött som lockvara! Enligt Falkenek vill svenska konsumenter inte att svenska bönder sänker ribban för djurskyddet. Läs gärna Bo Algers debattinlägg i Land Lantbruk, där han med all rätt anklagar handeln för att sälja olagligt griskött från grisar utan svansar. Krisen för svenska grisuppfödare är ett sjukdomssymtom på problemet att livsmedel med bra kvalitet inte kan vara lika billig som mat med lägre kvalitet. Billig mat en dyr affär, som livsmedelsarbetarna sa för flera år sedan.
http://www.lantbruk.com/debatt/fientlig-livsmedelshandel-dodar-svensk-grisnaring
Nu väntar vi på respons från VISITA och Svensk Dagligvaruhandel. Föreningen Vi Konsumenter har jobbat med frågan kring minskad köttkonsumtion sedan november 2011. Man bjöd in alla aktörer till samtal i april 2012, men då uteblev flera av de nu utmanade aktörerna.

En kommentar

  1. Christina Möller
    Publicerad 15 februari, 2014 at 15:20 | Permalink

    Utsökt rutet!!! Så många intressanta synpunkter Du fick med. Som sagt nu väntar vi på Visita och Svensk Dagligvaruhandel.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.