Vi Konsumenters och Svenska Djurhälsovårdens och Jordbruksverkets stora seminarier kring antibiotika och resistens på onsdagen i Almedalen var verkligen en framgång. Det var fullkomligt fullproppat med folk. Och antbiotikafrågan fick det lyft som frågan behöver. Jag fick tillfälle att två gånger presentera bakgrunden till det svenska beslutet att förbjuda antibiotika som tillväxtbefrämjande medel i foder från 1986. Rubrikens fråga ställdes av en representant för amerikanska socialdepartementet (tror jag). Det var generöst av Leif Denneberg, Jordbruksverket att överlämna till mig att presentera LRF:s initiativ med en antibiotikapolicy 1981. Det var bönderna i form av LRF och Slakterförbundet som bad om ett förbud mot antibiotika generellt i foder 1984. Då hade myndigheterna inledningsvis sagt nej till ett förbud. Men det handlade om konsumenternas förtroende. Hur kan man acceptera att 30 ton antibiotika vräks ut till alla grisar och kycklingar? Kloka bondeledare insåg frågans betydelse för förtroendet för svenska livsmedel. Och antibiotikafrågan till djur kom upp på alla de seminarier som under Almedalsveckan handlade om kött och mat. Men från flera håll framfördes att den svenska näringen har varit och är alldeles för dålig på att berätta. Skryt mer sa Gunhild Stordalen. Och Stig Orustfjord Livsmedelsverket tycker att man är alldeles för tyst och blygsam när man säljer kött i Sverige. Tala om att jag håller med. Klimax i antibiotikafrågan nåddes väl när Annie Lööf lyfte kravet på kraftfulla åtgärder på global nivå för att motverka antibiotikaresistens. Detta gjorde hon i en debattartikel i Svenska Dagbladet och i sitt Almedalstal i söndags. Tala om genomslag! Nu gäller det att hålla i! Först på antibiotikadagen den 18 november presenterar Socialstyrelsen sin handlingsplan. Bättre sent än aldrig