Nu får EAT Lancet – kosten rejält motstånd med artiklar i DN och ATL som refererar en studie och en artikel i Nature Food 2021. Globala riktlinjer i EAT Lancet måste anpassas till regionala förutsättningar och rådande klimat. Artikeln visar att ett cirkulärt lantbruk kräver en minskning av kycklingkonsumtionen och en ökning av mjölk, kött från mjölkdjur och gris. Näringsmässigt är detta också fördelaktigt. Rapporten presenterades i Dagens Nyheter den 21 januari och kommenterades av Christel Cederberg, Chalmers. I ett hållbart matsystem behövs grisar och kor, säger Christel. Budskapet är att gräsätande djur i mindre omfattning konkurrerar med humankonsumtionen. Foder till f f a kyckling produceras på jordbruksmark, som kan användas till humankonsumtion. Jag minns IVL, som i Nordiska rådets regi, förra året gick ut med att ge råd om att i första hand byta från rött kött till vitt och i andra hand ta bort allt kött. Då kan man ingenting om andra hållbarhetskriterier än klimat mätt som LCA.
Studien i Nature Food stämmer bra med Vi Konsumenters hållbarhetsstrategi från juni 2021: ”Djurhållning kan ha en positiv roll i ett hållbart jordbruk genom att ingå i ett kretslopp som ökar kolinlagringen och förbättrar jordhälsan. Djur utnyttjar biprodukter och bidrar genom bete till biologisk mångfald. Kött och mejeriprodukter från gräsätande djur, nötkreatur och får, konkurrerar i liten omfattning, med grödor för humankonsumtion. Vallodling minskar behovet av bekämpningsmedel, ökar kolinlagringen och förbättrar jordhälsan.
EAT Lancet från januari 2019 har angett en ökning av fullkorn, frukt, grönt, nötter, omättade oljor och fisk och en minskning av mejeriprodukter, kött, ägg, potatis och tillsatt socker. Det finns riktvärden för olika livsmedel. Riktvärdet för nöt-och lammkött är 7 gram liksom för griskött 7 gram. För kyckling som har skattats som mer klimateffektiv är riktvärdet 29 gram, för ägg 13 g och för fisk 28 gram.
Vad betyder EAT Lancets riktvärde på 7 gram för konsumtion av nöt – eller lammkött per dag för svensk djurhållning, svenskt jordbruk och dess hållbarhetsarbete? Jag har inte räknat på vad detta skulle innebära i minskad djurhållning, men utan tvekan är det en radikal minskning, också jämfört med dagens rekommendationer från Livsmedelsverket med 500 g rött kött i veckan d v s ca 70 g per dag. Konsekvenserna av kraftig minskad svensk djurhållning kan bli väldigt omfattande (se tidigare blogg om proteinskiftet). Sannolikheten är stor att importen ökar av både animalier och växtbaserad mat. Det ökar sårbarheten, som har hamnat i fokus under pandemin. Man kommer knappast klara svenska miljökvalitetsmål ex Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt – och djurliv (biologisk mångfald). Och vill vi inte att hela Sverige ska leva? Våra skogs – och mellanbygder och stora delar av Norrland är beroende av betande djur för att hålla landskapet öppet. Redan i dag finns det för få djur för att beta våra naturbetesmarker – de marker som har störst betydelse för den biologiska mångfalden.
Var finns lantbruksnäringen i debatten? När Land Lantbruk intervjuar branschföreträdare om framtiden, finns ingen som nämner regeringens uppdrag till myndigheterna, där man tydligt markerar behovet av minskad konsumtion av animaliska livsmedel. Lantbruksnäringen har presenterat en rapport Framtidens lantbruk, Mjölk och kött, där man klargjort hur man ska minska utsläppet av växthusgaser för att klara Paris-avtalet. Jag ser inget av detta i den offentliga debatten. Den kraftigaste kritiken på EAT Lancet rapporten kommer på Facebook från Stefan Hellstrand och Gunnar Rundgren. En stor del av kritiken handlar om att man har fel mätmetod och då hamnar man också fel i slutresultatet. EAT Lancet har ju också uteslutet den viktigaste åtgärden d v s att fasa ut fossil energi. Metanet är omdiskuterat om man ska skilja på biogent metan respektive fossilt.