Jag har två böcker på mitt nattduksbord ”Det levande” av vännerna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren och ”Jordbruk för jorden” av Göte Bertilsson och Peter Sylwan. Båda berikande och kunskapshöjande. ”En värld för alla” finns också där. Dessutom plöjer jag igenom ett förslag till slutrapport från KSLA- projektet ”Bruka utan att förbruka”. Ett fantastiskt projekt med deltagare med stor kompetens och engagemang. I två dagar har jag också ägnat mig åt att ge synpunkter på Djurskyddets Sveriges principprogram. De första dagarna på året ägnas åt en riktig utmaning – EU-förslag till reviderad transportförordning för djur. Kanske avspeglar detta min fantastiska värld, där jag även i min ålder, får berika mig med nya kunskaper och insikter och kanske också påverka utvecklingen. Då betyder påhopp från Sveriges Mjölkbönder (se tidigare blogg) knappast något, även om det är olustigt.
Jag har tidigare tittat tillbaka på min långa yrkeskarriär inom jordbruket. Peter Sylwans bok och inlägg i Bruka utan att Förbruka, ger intressanta perspektiv och glädje över att ha fått vara med under en spännande tid. En tid, då man fått träffa en fantastiskt mängd kloka och spännande människor. Nu har flera lämnat jordelivet och andra har gått i pension. Innan jul avtackade jag en vän och kollega sedan början av 90-talet Hans Andersson, LRF Mjölk. Vi drev tillsammans ett antal roliga, kreativa och inte minst framgångsrika projekt som IDL, informationsgruppen för djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Så många härliga möten, där omgivningen förundrades över alla högljudda skratt. Och nätverket mot antibiotikaresistens som träffades i augusti på Cirkusberget i många år ända fram till 2016. Först seminarium med workshop, sedan bad, drink och middag med högt i tak.
Den taskiga sommaren med torka och skyfall och dåliga skördar och dålig spannmålskvalitet, påminner mig om mina år på Skördeskadeskyddet, Statiska Centralbyrån 1968 – 1971. Skördeskadeskyddet fanns på regleringstiden d v s regleringsmedel avsattes för att kompensera bönderna för extrema skördeförhållanden– en fantastisk modell. Normskördar fastställdes inom ett stort antal områden. Bondens avvikelse från normskörd gav ersättning. När jag anställdes fanns 4000 besvärsskrivelser som väntade på svar, som blev mitt jobb. Ett skördeskadeskydd hade varit läge att ha som kompensation ett år som i år. Men det finns ju inga regleringsmedel. Chefen Eje Sandkvist var en bra chef. Det var han som tydligt sa till mig att göra mitt examensarbete och ta ut agronomexamen, vilket jag gjorde 1971. Det var 7 år efter starten på Ultuna 1964.
Vad blir det av 2024? Vi har ett EU-parlamentsval i juni. Jag känner stor oro över att negativa högerkrafter får ökat utrymme. Det finns ju också stor risk för att nuvarande kommissions ambitioner kring Farm to Fork kommer nedmonteras. Det som jag kallar djurskyddsutredningen ska avrapporteras 30 juni. Det är inte mycket tid till dess. Man kan oroa sig över att det finns ett behov av att föreslå regeländringar som, man tror, kan öka konkurrenskraften. När det kanske är tvärtom. En av de viktigaste åtgärderna är kanske att öka konkurrenskraften genom att rekrytera flera bönder till en svensk djurhållning som präglas av såväl effektivitet, djurvälfärd och god djurhälsa – kvaliteter som värderas högt av svenska konsumenter. EU-kommissionen har inte presenterat det förväntade paketet av nya djurskyddsregler 2023. Vad kommer hända 2024? Det är bara regler för djurtransporter och hund och katt som presenterats.
Ska vi ha en god beredskap måste vi ha en svensk hållbar produktion som gynnar svensk hållbar konsumtion. Det bör också vara grunden för svenska kostråd, där regeringsuppdraget kring konsekvensanalyserna av NNR ska redovisas senast den 30 april. Under året ska vi få nya kostråd. Det är självklart att kostrekommendationer ska utgå från att främja en god hälsa och tillräcklig näringstillförsel till olika befolkningsgrupper. Men om vi nu också vill tillförsäkra att konsumtionen bidrar till en hållbar produktion gäller det att beakta flera av planetens gränser än bara klimatpåverkan. Nu gäller det att vara optimistisk och tro att kloka krafter vinner.