Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd är titeln på den utredning som ingick i Tidö-avtalet. Vi kanske ska tacka Sverigedemokraterna för att utredningen kom till stånd med start 1 april 2023. Utredaren Elisabeth Nilsson ska lämna rapport senast 30 juni i år. Inte mycket tid med en lång innehållsförteckning. Med tanke på titeln är det väl inte så konstigt att det finns en hänvisning till Konkurrenskraftsutredningen från 2015 i utredningsdirektivet. Men det är nästan 10 år sedan. Prognosen över utvecklingen av svenskt jordbruk då var oroande. Ett alternativ som diskuterades var en harmonisering av svensk djurskyddslagstiftning till EU:s nivå och att ytterligare svenska åtgärder skulle ske i form av branschöverenskommelser.
I dag uttrycker sig den samlade lantbruksnäringen på ett helt annat sätt. Det finns ett mycket starkt stöd och stolthet för den så kallade svenska modellen med förebyggande arbete i samverkan mellan bransch och myndigheter liksom för den svenska djurskyddsnivån. Det råder stor samstämmighet i att Sveriges förebyggande, långsiktiga och gemensamma arbete för god djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd samt låga, ansvarsfulla antibiotikaanvändning utgör värdefulla mervärden för den svenska livsmedelsproduktionen. Man ser ett värde i att EU vill höja djurskyddsnivån i lagstiftningen, men en harmonisering av svenska djurskyddsregler diskuteras inte i dagsläget. Det är viktigt att konstatera att för några år sedan beslutade LRF på sin förbundsstämma att man kan acceptera dagens nivå på djurskydd i lagstiftningen, men inte mer regelverk. Då är det intressant att betrakta EU- kommissionens ambitioner och att många EU-länder inför skärpta djurskyddskrav över svensk nivå.
Omvärlden ser helt annorlunda ut idag än 2015. 2016 kom den efterlängtade märkningen Från Sverige. Svenskmärkning AB ägs av Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsindustrierna LI och LRF. Svenskmärkningen har varit framgångsrikt och uppskattas av konsumenterna. Kommunikationen bygger till stor del på svenska mervärden där svenskt djurskydd ligger högt. Svenskmärkning gör årliga konsumentstudier. Djurskydd rankas högt ca 70 % i samtliga studier. Att beredskapsaspekterna har inkluderats i konsumentstudierna har inte minskat rankingen. I SIFO/Kantar från oktober 2023 hamnar djurvälfärd på andra plats med drygt 80 % efter vikten av den egna hälsan. EU:s konsumenter prioriterar djurskydd högt och vill ha skarpare regler. Det här är ingen fråga som löses av marknaden.
Riksdagen fick sin chans att tycka till kring en ny djurskyddslag 2018, som trädde i kraft 2019.
Riksdagen ställer sig bakom den nya djurskyddslagens målsättning att skydda djur från lidande och sjukdom och ge djuren rätt till naturligt beteende. Djurskyddsförordningen innehåller till stora delar samma förtydligande som i djurskyddslagen från 1988 d v s exempelvis förprövning av djurstallar, att värphöns ska ha tillgång till sittpinne, rede och sandbad, grisar ska hållas lösgående, strömedel till grisar och kalvar och beteskrav för mjölkkor. Och djurskyddsföreskrifterna måste utgå från lagens ambitioner – inte minst gäller det kravet på att djurs ska kunna utföra naturliga beteenden som de är starkt motiverade för exempelvis bobyggande hos suggor och bete för nötkreatur och får.
Marknadsandelarna för svensk animalier sjönk i samband med EU-inträdet. Intresset från dagligvaruhandeln för import var stort och det fanns en debatt kring dyra livsmedel. Det har skett en ordentlig återhämtning och särskilt efter 2013 ökade den svenska marknadsandelen för i stort sett alla animalier till mellan 60 – 100 procent. Sorgebarn är lammkött och ost. Att andelarna minskar från 2022 är förklarligt med tanke på inflation och ökade priser. Enligt uppgift håller ändå svenskt kött och mejeri ställningarna, medan importen av kyckling har ökat.
Dagligvaruhandeln har under senare år kraftfullt försvarat svensk mat. ICA har sedan många år ett nära samarbete med LRF, och har nyligen deklarerat i Land Lantbruk att man vill fortsätta stödet till svenskt jordbruk. Dagligvaruhandelns hållbarhetsråd har 2021 uttalat sitt stöd för det svenska beteskravet för kor som ett av de starkaste mervärden för svensk djurhållning och svenska produkter. I Axfoods rapport Mat 2030 från 2023 deklareras samma ståndpunkt, liksom att man vill märka kött från betande djur.
Slutsatsen är att konkurrenskraft verkligen är mer än sänkta kostnader. Budskapet i min tidigare blogg var också att när det gäller svenskt djurskydd måste man också skatta intäkter av svenska djurskyddsregler i form av friska och högproducerande djur. Det känns synnerligen motiverat att också värdera och marknadsföra sina unika svenska mervärden.