Hej Anna
I tidningen Land den 5 juli, under ”I huvudet på”, skriver du ett brev till Astrid Lindgren. Skälet är bl. a det som du kallar den hätska debatten om det svenska beteskravet för kor. Tyvärr läser jag samma tråkiga argument som framförs av LRF och vissa mjölkbönder. Du hänvisar till Ingvar Carlssons födelsedagspresent 1988 till Astrid på hennes 80-årsdag den nya djurskyddslagen. Lagen eller snarare djurskyddsförordningen ställde krav på att mjölkkor skulle ut på bete. Du hänvisar till att korna då stod uppbundna i trånga och mörka stallar. Men hallå Anna! Vi har en ny djurskyddslag sedan 2018. Även då var riksdagen/regeringen överens om att korna hade rätt till bete. Och det finns stor valmöjlighet när man kan släppa sina kor på bete. Det har Jordbruksverket fixat genom flexibla föreskrifter. Är det för varmt, kan korna beta på natten och det gör de gärna. Du tar på dig ett ansvar när du kommunicerar till tidningen Lands stora läsekrets. Rätt ska vara rätt.
”Min ko vill ha roligt” var titeln på Astrids bok från 1990. Och det är kon det handlar om. Har någon sett kor göra krumsprång för att komma in i lagårn motsvarande de man ser vid kosläpp på våren. Kons beteende har knappast ändrats sedan sent 80-tal. Det finns också vetenskapliga studier som visar att kor kämpar för att komma på bete, även när hon har tillgång till färskt gräs. Du hänvisar till Växas studie där 1500 kor hålls inne året runt. Även Växa erkänner att studien inte kommer ge svar på om korna mår bättre på bete.
Även om lösdriftstallar har stora fördelar för kon, så finns många studier som visar på fördelar för kon med bete – naturligt beteende, motion, att ligga naturligt och bättre hälsa f f a klövhälsa. Ranglåga djur får chansen att återhämta sig. Det finns ett skäl till att EFSA (Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) och Jordbruksverket uttalar att bete har fördelar för kornas välfärd och hälsa. Och det finns många som intygar att det finns stora skillnader på lösdrifter d v s både bra och dåliga. Skitiga djur, dålig klövhälsa och hala golv förekommer som anmärkningar. Veterinärexpert som jag talat med anser att det finns alldeles för lite plats för kon att ligga bekvämt och för lite strö.
På åttiotalet hånades forskarna som vill studera suggors beteende i naturlig miljö. Dagens moderna grisar kunde väl inte jämföras med gårdagens! Studien visade att även om aveln under många år radikalt förändrat egenskaper som kroppsform, fruktsamhet och tillväxt, så hade beteendet inte förändrats. Den dräktiga suggan sökte sig bort och byggde ett ordentligt bo, där hon sedan grisade. Den kunskapen användes sedan för att förbjuda fixering av suggan innan grisning och hon måste ha tillgång till material för att bygga bo. Ett exempel på djurskyddslagens krav på naturligt beteende som djuret är starkt motiverat för. Detta bör också gälla alla nötkreaturs rätt till bete tycker vi som kämpar för att djurskyddsförordningen även i fortsättningen ska ge mjölkkor rätt till bete.
Att sedan det svenska beteskravet av dagligvaruhandeln anses vara det starkaste mervärdet för svenska livsmedel och har stor betydelse för konsumenterna ska inte förringas. Och vad tror du Astrid Lindgren gav dig för svar? Jag är nästan helt övertygad om att hon inte skulle acceptera att kor skulle stå inne året om. Astrid gav mig sin bok ”Min ko vill ha roligt” med dedikation: Ge inte upp! Jag tror också att hennes uppmaning till mig gäller fortfarande. Jag ger inte upp!
Med vänlig sommarhälsning och tillönskan om en fortsatt debatt byggt på fakta
Gunnela Ståhle
Samhällsdebattör enlig SLU
2 kommentarer
Hej Gunnela! Tack för att du läser och reagerar. Vi har ju redan haft korrespondens om det här men jag vill passa på att svara dig här på din blogg också. Krönikan jag skrev i Land finns inte publicerad digitalt så jag kan inte dela den här. Men utgångspunkten i texten är att jag ville lyfta perspektivet som jag tycker ofta saknas när frågan om en ev förändrad beteslagstiftning lyfts i allmänmedia och i den offentliga debatten. Det handlar inte om att kor aldrig kommer att få beta som det ofta framställs. Det finns självklart många fördelar med bete men det var inte syftet med min text, så det är ”ingen fakta som jag har missat”. Att jag valde att lyfta fram att Astrid Lindgren fick den dåvarande djurskyddslagstiftningen i 80 års-present 1988 var för att det ofta nämns i sammanhanget (bland annat i ett reportage i Dagens nyheter i våras) och att det är som att det gör det allt för heligt att ens diskutera en förändring. Därför valde jag även att ta med den utveckling som har skett från uppbundna system i mörka ladugårdar till dagens luftiga och ljusa lösdriftssystem. Något jag tror att den breda allmänheten inte alltid känner till. Konsumenter kommer även i fortsättningen kunna köpa svensk mjölk från kor på bete.
Jag ser också fram emot en fortsatt debatt baserad på fakta och önskar dig en fin sommar. Bästa hälsningar
Anna Nilsson, politisk chefredaktör Land Lantbruk.
Tack Anna för din kommentar. Vi vet inte om vi som konsumenter kan välja mjölk från betande kor. Det beror på hur mejerierna hanterar frågan. Man brukar inte gilla särhållning. Vi kan ju förstås välja ekologiska mjölkprodukter. Sedan vet vi inte hur många mjölkbesättningar som kommer hålla sina mjölkkor inne. Ett är dock säkert – forskningen visar att kor inomhus har sämre hälsa och välfärd. Annars skulle inte EFSA föreslå bete för kor. Och alla lösdrifter fyller inte kravet på en god miljö för korna. Klövbekymmer, skitiga djur och hala golv är anmärkningar i djurskyddskontrollen.