”Vi kan inte bara behöva göra en massa saker bara för att det ”känns bra” för dem som inte vet hur mjölkkor fungerar och vad de behöver mest”. Detta något förvånande och oroande uttalande kommer från ordförande i LRF:s mjölkdelegation tillika vice ordförande i Arla Inger-Lise Sjöström i tidningen ATL 11 juli. Och hon är inte ensam om att hävda att bönderna själva vet bäst. Palle Borgström och Sveriges Mjölkbönder och kanske t o m landsbygdsministern faller populistiskt in i kören. Och då undrar man om det också gäller de bönderna, som får anmärkningar och föreläggande i djurskyddskontrollen. Det är uppenbart att många djurägare tar väl hand om sina djur oavsett lagstiftning, men också uppenbart att vissa definitivt inte gör det. Lagstiftningen krävs för att fånga upp dessa djurhållare.
Djurskyddslagstiftning bygger på forskning om vad djuren behöver. Det är utgångspunkten för Jordbruksverkets arbete med djurskyddsföreskrifter. Alla förslag remissbehandlas och visst förekommer kompromisser beroende på avvägning mellan djurvälfärd och kostnader. Utgångspunkten är svensk djurskyddslag och regeringens djurskyddsförordning. Och då ska man ha klart för sig att djurskyddslagen från 2018 var resultatet av en lång och bred process där all tillgänglig kunskap lyftes. Riksdagen har i den svenska djurskyddslagen (2018:1192) beslutat att djur får användas för olika syften men det är under förutsättning att djuren mår fysiskt och psykiskt bra och får utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. I förarbetena till djurskyddslagen anges att ett skydd för djuren ska säkerställas genom de konkreta bestämmelser om djurhållning som finns i lagen och i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Resultatet blev exempelvis att kravet på att svenska mjölkkor ska vistas på bete sommartid finns kvar i djurskyddsförordningen från 2019.
Innebär Sjöströms och Borgströms uttalanden att vi ska sluta forska kring djurs behov och åtgärder som främjar djurs hälsa och välbefinnande. Innebär det att vi ska förkasta forskning som visar att kor på bete har bättre välfärd och hälsa än kor som vistas inne året runt. Ska vi förkasta EFSA:s (European Food Safety Authority) slutsats och Jordbruksverkets uttalande som stöder detta. Kors hälsa och välfärd gynnas av att vistas på bete och detta kan inte kompenseras i lösdriftstallar. VÄXA:s studie av 1500 kor inomhus kommer inte svara på frågan om korna mår bättre på bete. Innebär det att rådgivningen också har fel? Citat RISE med hänvisning till VÄXA: Bete främjar djurens hälsa och välbefinnande: Under betesperioden har korna möjlighet till ett naturligt beteende med större rörelsefrihet som främjar deras hälsa och välbefinnande. Under betet läker också hudskador ut bättre och även klövhälsan kan förbättras.
Det är intressant att konstatera att i LRFs marknadsföring på sociala medier under rubriken djuromsorg berättas att kor går på bete och vistas i lösdrift. Också Arla på sin hemsida talar om korna som får sitt sommarlov. Under sommaren är alla kor på bete!