Finns det en baktanke med att landsbygdsministern Peter Kullgren inleder pressträffen den 29 augusti med att hänvisa till att utredningen är en del av Tidöavtalet och har till syfte att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden. Det var väl ändå inte uppdraget. Uppdraget var ett bibehållet starkt djurskydd, även i Sverige och förbättra inte bara för bönderna utan också för djuren.
Det finns flera uppenbara svagheter i utredarens förslag. Det framgår av våra särskilda yttranden. De flesta förslag och synpunkterna är framförda under utredningens gång, utan att dessa blivit hörsammade. Utredaren verkar ha bestämt sig tidigt och helt slagit dövörat till. Det är som jag skrev i förra bloggen, ett dåligt betyg på en utredare.
– Hon har inte accepterat att forskning och rådgivning tydligt anger att bete är bra för kons hälsa och välfärd. Det säger bl a EFSA.
– Lösdrift kan inte kompensera för betets positiva effekter. Det finns dessutom stora skillnader mellan lösdrifter där många äldre lösdrifter inte fyller rimliga krav. Hon ger inga förslag på hur kvaliteten kan säkras i lösdriftsstallar för en acceptabel hälsa och djurvälfärd.
– Hon vill ge större möjlighet för bönderna att själva ska få bestämma vad som är ett gott djurskydd. Fakta är att även om många djurhållare sköter sina djur väl, finns det djurbönder som avviker från djurskyddslagstiftningen. Det visar djurskyddskontrollen.
– Hon underkänner Jordbruksverket som ansvarig djurskyddsmyndighet och har inte förstått vad djurskyddslagen kräver
– Utredaren har väldigt styvmoderligt behandlat hur hennes beslut påverkar marknadens förtroende för svenska livsmedel. Detta gäller inte bara mejeriprodukter utan inte minst svensk nötköttsproduktion, där beteskravet är det starkaste mervärdet
– Det saknas en kritisk analys över hur mejerimarknadens agerande har påverkat utvecklingen av svensk mjölkproduktion. Det är fullt möjligt att marknadsföra svensk lagstiftning.
– Utredarens analys om hur beteskravet påverkar konkurrenskraften är styrt av hennes uppgiftslämnare. Det finns ingen garanti för att produktionen och antalet mjölkgårdar ökar eller att bönderna kan få mer betalt för bete om beteskravet avvecklas.
– Morgondagens djurhållningssystem kommer sannolikt i ökad grad premiera betande djur för att uppnå flera viktiga hållbarhetmål, där gräsätare och grön mark har fördelar framför gris-och fjäderfäproduktion.
– Finland har ett beteskravför uppbundna kor. Därför är det inte konstigt att man ser många betande kor i Finland