Att tillgodose ett särintresse

Jag har flera gånger på X framfört att jag slutar läsa ATL om ledarskribenten Anders Gustafsson fortsätter att ohämmat gjuta sin galla över tidigare regering och framför allt över miljöpartiet. Detta trots att man hävdar att ATLs ledarsida är partipolitisk obunden Tyvärr är det väl så att flera bönder, med tanke på politisk hemvist, gillar onyanserade påhopp. Jag förväntar mig mer saklighet och att ledarskribenten söker se frågor från flera perspektiv. Det är också vad jag, med flera, förväntade oss av utredaren Elisabeth Nilsson. En offentlig utredning är en viktig del i lagstiftningsprocessen, och som svenska medborgare måste vi kunna förlita oss på att resultatet som presenteras är baserat på forskning snarare än att ensidigt tillgodose ett särintresse.

I ledaren i ATL den 5 september spyr Anders Gustafsson sin galla över en snuttifierad och känslostyrd debatt som kritiserar utredarens Elisabeth Nilssons förslag kring konkurrenskraft och ett starkt djurskydd. Jag håller inte med. Jag vill påminna om att den första kommentaren från vice ordföranden i LRF i maj byggde på ren misstolkning av djurskyddsföreskrifterna. Man behöver inte alls tvinga ut sina djur i alla väder. Anders Gustafsson kan ju börja med att läsa direktivet till utredningen. Uppgiften var att analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurskyddskrav. Uppgiften var inte att ensidigt föreslå regelförenklingar för att öka konkurrenskraften. Förhoppning var att den tillsatta utredaren skulle göra ett gediget bakgrundsarbete för att på ett objektivt sätt kunna ta sig an regeringens frågeställningar och redovisa ett resultat som gör att vi kan vara stolta över svenskt djurskydd. Helt i strid mot sitt uppdrag föreslår utredaren Elisabeth Nilsson att mjölkkor, som vistas i lösdriftsstallar ska undantas kravet på att vistas på bete. Hon vill minska antalet djurskyddsregler, göra reglerna mer målstyrda och ge djurbönderna frihet att själva bestämma vad som är ett gott djurskydd. Det var på håret att hon ville förändra det svenska förbudet mot fixering av suggor. Där lyckades vi hålla emot.

Kritiken på utredaren är att hon inte tagit till sig forskning som tydligt visar att kor mår bättre på bete än att vistas inomhus hela året. Alla lösdriftstallar fyller inte heller kravet på en god djurmiljö. Elisabeth Nilsson har inte tagit till sig hur djurskyddsregelverket skapas, som tydligt framförts av Jordbruksverkets expert i utredningen. Djurskyddsregelverket bygger inte på tyckande. Hon har inte lyssnat av och analyserat hela livsmedelskedjan. Hur hanterar de viktigaste aktörerna i livsmedelskedjan, mejerierna, exempelvis den svenska ostmarknaden? Det finns ingen garanti för att hennes förslag till åtgärder ökar svensk mjölkproduktion eller ger bättre betalt till mjölkbönderna. Att påstå att man inte kan ta betalt för lagstiftning är nonsens. Argumentationen är anpassad till att våra stora mejerier inte bara har svenska ägare. Se på svensk grisproduktion, som får betalt för att grisarna har knorren kvar och att suggorna inte står i bur. En avveckling av svensk mjölkproduktion starkaste mervärde beteskravet, riskerar ge motsatt effekt d v s köpviljan minskar och importen ökar. Minskningen av antalet gårdar och kor är en effekt av en strukturrationalisering som drabbar lantbruket i stora delar av världen. Och den minskningen skedde redan innan beteskravet trädde i kraft 1989.

Som expert i utredningen, har jag med flera, försökt bidra med konkreta förslag hur man kan stärka konkurrenskraften exempelvis genom de åtgärder som Världsnaturfonden, WWF redovisat i Land Lantbruk. Av det ser jag inget i ATLs referat 12 september. Jag har också pekat på vikten av att ta en dialog med hela livsmedelskedjan. Vilket vi gjorde på seminariet i Almedalen. Utredningen har också fått sig tillsänt många forskningsrapporter som visar på värdet av betet för kors välfärd och hälsa. Jag föreslår en läsning av de 21 forskarnas inlägg i Svenska Dagbladet.

Sedan är det intressant att läsa flera artiklar i ATL. Mjölkpriset har stigit med en krona sedan förra året och optimismen ökar. Marcus Frennemark (11 juli), som just pekar på osten, som jag med flera gjort i bloggar, under utredningen och i Almedalen. Arla som deklarerar att man vill öka mjölkproduktionen i Sverige och välkomnar fler leverantörer. Snacka om betalningsvilja! Konsumenterna köper bara svensk mjölk. Det är osten som är problemet där utbudet av svensk ost är begränsat och mejerierna snarare erbjuder importerad ost, där ursprunget inte är tydligt och konsumenterna aldrig fått chansen att välja ost gjord på mjölk från betande kor.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.