Debatten kring fodertillsatsen Bovaer för att minska kornas metanutsläpp är i full gång. Konsumenterna i Storbritannien och Nederländerna har reagerat starkt negativt på Arlas användning av Bovaer till mjölkkorna för att minska klimatpåverkan och bojkottar Arlas mjölk. Tunga opinionsbildare i Sverige, som Gunnar Rundgren eller Stefan Ljungdahl, Jordbruksaktuellt hänger på. Arla lutar sig mot EFSA:s utvärdering som säger att med rekommenderad inblandning i fodret innebär preparatet ingen risk för kors och människors hälsa. EFSA har dock inte godkänt tillsatsen. Preparatet i sig verkar däremot vara riskabelt att hantera.
Men ett tungt argument är att för att få maximal effekt bör djuren utfodras på stall. Djur på bete minskar den positiva effekten av fodertillsatsen på metanutsöndringen. När COOP tillsammans med slakteriföretaget Protos på Gotland lanserade Lome (lågmetan)kött så använde man ett liknande preparat. Jag ställde då just frågan om det användes för tjurar på stall. I värsta fall kan fodertillsatser för att minska metanavgången användas som ett argument för att minska betesgången för kor. Å andra sidan har Norrmejerier använt Bovaer i konceptet Norrlogisk sedan 2023. Man blandar Bovaer i mineralfodret i samband med mjölkningen. Norrmejerier som deklarerade att man skulle behålla beteskravet oberoende av vad lagstiftningen säger. Nu har man sannolikt backat p g a krisen för norrländska mjölkbönder. Sorgligt.
Det är intressant att referera svensk och holländsk forskning att betande kor kan ge 20 – 30 procent mindre metanutsläpp jämfört med när de utfodras ensilage i ladugården. Den holländska studien som pågick under 2020 och 2021 har jämfört skillnaden mellan utfodring med gräs som ges som ensilage respektive färskt gräs till korna i ladugården och gräs som betas direkt av kon på fältet. Projektet visade att kornas utsläpp av metan vid samma produktionsnivå var lägst när korna betade gräset direkt från åkern – en minskning med upp till 30 procent jämfört med kor som åt gräsensilage. Skillnaderna var störst på våren och minst på hösten.
Sommaren 2021 pågick en liknande studie på SLU i Umeå. Korna delades i två grupper som fick beta antingen på dagen eller på natten. Resultaten visar att foderintag, mjölkproduktion (kvantitet och kvalitet) och metanutsläpp var lika mellan de två grupperna. Men det blev en betydande minskning av metanutsläppen i båda grupperna när korna gick på bete. Skillnaden var cirka 30 procent mindre metan från korna när de var på bete. Alltså av liknande storlek som i den holländska studien.
Magkänslan säger att det inte kan vara så enkelt att man med en fodertillsats ändrar kornas komplicerade matsmältning i deras fyra magar utan att detta har någon som helst effekt på kon. När jag fick frågan från media, så blev svaret att jag känner tveksamhet. Inte minst för att användningen av Bovaer och liknande preparat också driver mot att hålla djur på stall för att styra utfodringen d v s tvärtemot vår strävan att låta fler nötkreatur beta och få utöva sitt naturliga beteende.
En kommentar
Min insändare i Tranås Tidning 2025-01-10
Svenska klimataktivister gör mjölkkorna till syndabockar
I enlighet med professor Mats Alvessons begrepp ”funktionell dumhet” tar nu några svenska mejerier och Arla, som ju är danskt, beslut om att manipulera kornas fodersmältning. Allt i syfte att minska metanutsläpp och koldioxidutsläpp i tron att det kan minska de växthusgaser som sägs påverka den globala uppvärmningen.
Det är i sanning tragiskt att våra mjölkbönder ska behöva finna sig i att utfodra sina kor med kemikalien 3-nitrooxipropanol (3-NOP) som getts handelsnamnet Bovaer®. Det är en så giftig kemikalieblandning att de människor som ska handskas med preparatet rekommenderas att använda munskydd och handskar. Enligt en rapport från FSA står: ”Tillsatsen bör betraktas som frätande för ögonen, hudirriterande och potentiellt skadligt vid inandning” för människor som hanterar det.
Bovaer® är framtaget och tillverkat av DSM Firmenich, ett kemiföretag med 30 000 anställda med verksamhet i 47 länder. Kemikalien används som en fodertillsats för mjölkkor. En fodertillsats ska godkännas av European Food Safety Authority (EFSA) enligt specifika krav. EFSA har kommit ut med ett positivt utlåtande, att de rekommenderade doserna inte ska utgöra någon risk för konsumenter, varefter medlet godkändes av EU-kommissionen. Med ett godkännande från EU kan mejerifabrikerna införa fodertillsatsen i hela Europas mjölkkobesättningar.
Våra växtätande kor är en utomordentlig producent av mejerivaror som mjölk smör och ost och kött. De livnär sig på gräs och andra vallväxter och under vintern på torkat gräs eller konserverat gräs (ensilage). Detta foder har växt på åkrar och ängar tack vare fotosyntesen och tillförd gödsel från korna. Varför ska vi då inte tillåta korna att rapa? Vi människor, som har endast en mage, kan inte bryta ner cellulosa och skapa fullvärdigt protein av enkla kvävehaltiga föreningar som idisslarna kan.
Nu förser mejerier sina mjölkbönder med en dyrbar, för korna helt onödig kemikalie, som vi konsumenter i slutändan ska behöva betala på mjölkpriset. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kan tänka sig att införa en statlig subventionering för att minska kostnaderna. Med andra ord, vi skattebetalare ska stå för notan.
Det är här den funktionella dumheten firar triumfer:
Sveriges utsläpp av metan är i ett globalt sammanhang obetydligt. Utsläpp från naturgas i form av läckage vid utvinning och hantering av naturgasen, risodlingar, våtmarker, kolgruvor, vulkaner och avfallshantering är helt dominerande.
Här gäller det att stoppa alla som drabbats av den funktionella dumheten att förändra mjölkkornas matsmältning med en övertygelse om att man ska kunna påverka klimatet.
Utan andra paralleller i övrigt kan vi påminna oss om den schweiziske kemisten Paul Müller, som blev tilldelad nobelpriset i medicin 1948 för utvecklandet av insektsbekämpningsmedlet DDT. Det sågs då som ett mirakelmedel, men som långt senare upptäcktes vara ett starkt miljögift och som förbjöds i Sverige i början på 1970-talet.
Ulf Andersson
SOMMEN