Jordbruksverket hävdar att det gått utmärkt att avvänja smågrisar tidigare än de lagstadgade 28 dagar. ”Särskilda villkor har gett god djurvälfärd och ökad tillväxt vid tidigare avvänjning av smågrisar” säger Jordbruksverket i ett pressmeddelande 30 januari. Vilket skulle bevisas! Men stämmer det verkligen. Stefan Gunnarsson, SLU som tidigare varit engagerad i frågan, sågar Jordbruksverkets slutsatser med fotknölarna. ”Jordbruksverket vilseleder svenska grisföretagare” är rubriken på ett debattinlägg. Bakgrunden till kritiken är att verket utgått från produktionsdata från nio besättningar. Resultaten spretar. Det saknas helt statistiska beräkningar. Det kan vara slumpen eller andra orsaker till att vissa besättningar fått förbättrade resultat. Gunnarsson: ”Kort sagt har Jordbruksverket tittat på siffrorna och trott sig kunna se skillnader och utifrån detta drar man sedan tvärsäkra slutsatser”.
Vi var många som var starkt kritiska till att Jordbruksverket, som efter stark påtryckning från Grisföretagarna valde att införa möjligheten att avvänja smågrisarna vid 21 dagar jämfört med gällande 28 dagar i djurskyddsföreskrifterna. 70 procent av remissinstanser var negativa däribland Veterinärförbundet, Livsmedelsverket och länsstyrelserna. Den 18 oktober 2017 stod vi, Bo Algers, Compassion in World Farming, Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige, Linda Björklund, Djurens Rätt och jag från Vi Konsumenter framför Jordbruksverket i Jönköping och överlämnade 60 000 namnunderskrifter till GD Leif Dennerberg. Vi ville tre saker: Sänk inte avvänjningsåldern för smågrisarna, låt det vetenskapliga rådet, som precis skulle installeras, göra en utvärdering först och en uppmaning till landsbygdsministern att förtydliga till myndigheten att en ökad produktion inte får innebära sänkt djurskydd. En fråga som är lika aktuell idag. Men vi nöjde oss inte med det, utan skrev ett skarpt debattinlägg där vi ifrågasatte Jordbruksverkets hantering av sitt myndighetsuppdrag kring djurskyddsfrågor. Jordbruksverket införde trots protesterna de nya föreskrifter från 1 december 2017, vilka tillät 10 % av smågrisarna att avvänjas vid 21 dagars ålder men kompletterade med 11 kriterier som måste vara uppfyllda.
Just avvänjningsåldern på smågrisar har för mig en lång historia. Det var i början av 90-talet. Jag fick be Marit Paulsen om hjälp för att motverka min chef på Slakteriförbundet, som ville sänka avvänjningsåldern till 21 dagar med hänvisning till att detta tillämpades i bl. a Danmark. För mig var det särskilt olämpligt med tanke på att Sverige infört förbudet mot generell tillsats av antibiotika i foder 1986. Det var problem vid avvänjningen som inledningsvis hade ökat veterinärförskrivningen av antibiotika i smågrisbesättningarna. Sverige behöll 28 dagar i djurskyddsföreskrifterna – den gången.
Den 17 januari 2018 uppvaktade vi landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med 127 000 namnunderskrifter från medborgare som brydde sig om grisars välfärd och besökte också miljö – och jordbruksutskottet. När det vetenskapliga rådet hade installerats bad vi rådet om en utvärdering av sänkt avvänjningsålder för smågrisar. Rådet kom tillbaka och ansåg att genomsnittsålder på 28 dagar är rimlig om ingen gris avvänjs före 25 dagar. Tidig avvänjning innebär en risk. Vi tillskrev Jordbruksverket i juni 2020 och krävde en ändring av föreskrifterna. En utvärdering måste omfatta såväl besättningar med sänkt avvänjningsålder och besättningar som avvänjning vid 28 dagar enligt föreskrifter.
Är vi nöjda nu? Nej knappast som Stefan Gunnarsson m fl påpekar är utvärderingen av bristande kvalitet. Värdet, precis Jordbruksverket själva säger, är de tydliga 11 kraven som medverkar till en skonsammare avvänjning av smågrisar. Det finns inte något skäl att ifrågasätta det vetenskapliga rådets tydliga ställningstagande att en genomsnittlig avvänjningsålder på 28 dagar är att föredra. Men jag inser att möjligheten att avvänja vid 21 dagar har medfört att några besättningar har infört en rad åtgärder som bidragit till bättre djurhälsa.