Förutom vetenskapligt stöd för att kor mår bättre på bete så är metanutsläppet från korna signifikant lägre för betande kor och kolinlagringen ökar. Det borde mana till åtgärd för de sexton företag inom livsmedelsproduktion och handel, som har avgett ett löfte att de ska verka för ökad hållbarhet inom ramen för WWF:s Hållbar livsmedelskedja.
I veckan publicerade medlemmarna i en debattartikel i DI med rubriken: Kraftsamling för en hållbar svensk livsmedelskedja. ”Vi vill nu uppmana regering, riksdag och myndigheter att aktivt stötta oss i den hållbara utvecklingen samt uppmana till mer samverkan i alla led, längs hela kedjan och över politiska gränser, skrev ledande företrädare från branschen. År 2023 enades vi företag som deltar i WWF:s initiativ om en gemensam färdplan Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedja. Den innehåller mål inom bland annat klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter.” Bland löftena finns också en minskning av metanavgången för nötkreatur. Att behålla det svenska beteskravet är ett mycket mer tilltalande alternativ från hållbarhetssynpunkt än att använda fodertillsatsen Bovaer, Arla!
I torsdags publicerades Klimatpolitiska rådets rapport som liksom under tidigare år underkände regeringens insatser. Och kritiken är kraftfullare än mot tidigare regering. Rådet föreslår på jordbruksområdet bl a fossilfri energi, metanreducerande fodertillsatser, minskning av utsläppsintensiva animalier och beskogning av åkermark samt återvätning av dränerade organogena jordar. ”Förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimatmålen” säger rapporten och det blir verkligen en utmaning. Vissa av rapportens åtgärder är helt i strid med näringens och regeringens ambitioner att öka livsmedelsproduktionen exempelvis beskogning av åkermark. Inte oväntat missar man helt andra miljömål ex biologisk mångfald. Vi behöver fler betande djur inte färre för att uppfylla restaureringsförordningen. Att gynna kyckling som alternativ till naturbeteskött är verkligen inte et hållbart alternativ.
På fredagen kom Livsmedelsstrategin 2.0. Den motsvarade det man förväntade sig- beredskap, robusthet, ökning av produktionen, ökad lönsamhet, ökad konkurrenskraft, ökad export och f f a regelförenklingar. Mycket fokus på beredskap medan svenska miljömål som var tydliga i strategin från 2017, nämndes inte med en rad. Jag ställde tidigare en fråga till Peter Kullgren vad vi skulle öka. Det skulle marknaden lösa sa Kullgren. Se då till att vi får mer svensk ost!
Peter Kullgren nämnde speciellt att utredningen Konkurrenskraft och ett gott djurskydd innehöll förslag till förenklingar. Och då har näringen ändå deklarerat att djurskyddreglerna inte är ett problem från konkurrenssynpunkt. Regelkrångel har blivit ett mantra som ska lösa alla problem. Regler finns av ett skäl – exempelvis för att skydda människors hälsa, att skydda miljön eller att skydda djur. ”Det ska bli billigare och enklare att producera mat” säger talesperson för Livsmedelsföretagen, LI. Hur stämmer det med åtaganden från några av LI:s tunga medlemmar i hållbar livsmedelskedja. Det finns mycket som talar för att livsmedlen för att klara hållbarhetskrav och rimliga etiska krav inte kommer innebära sänkta matpriser.