Det finns en tydlig oenighet mellan de som producerar svenska råvaror kanske framför allt svenska mjölkproducenter med sina mejerier och de som ska köpa svenska produkter eller som ska reglera primärproduktionen. Och då undrar man verkligen vilka ska politikerna lyssna på och vad som händer om man inte lyssnar på marknad, konsumenterna och opinionen?
Konsumenter, djurskydds – och miljöorganisationer, myndighetssverige, d v s både myndigheter och länsstyrelser, SLU, Veterinärförbundet, Gård & Djurhälsan och Dagligvaruhandeln har avslagit många av utredningens förslag och har framfört stark kritik på utredningens kvalitet när det gäller bristande kunskapsunderlag, motsägelsefulla påståenden och bristande analys. Och det är inte bara beteskravet där oenighet råder utan när det gäller att minska antalet djurskyddsregler, göra dessa målstyrda, lättnader när det gäller regelverket för villkorad läkemedelsanvändning VILA och att tillåta virtuella stängsel.
LRF, VÄXA, Svensk Mjölk, Sveriges Mjölkbönder, Arla, Skånemejerier och Falköpings mejeri däremot stöder reservationslöst utredningens förslag. Hur blir det då med trovärdigheten när forskningen och myndigheterna m fl hävdar att underlaget för föreslagna åtgärder i stor omfattning är väldigt bristfälligt. Dessa remissinstanser hävdar också, mot alla kända fakta, att mjölkbönder med betande kor, skulle få djurvälfärdsersättning från den gemensamma jordbrukspolitiken CAP.
Det svenska kravet på att mjölkkor ska ha rätt till bete sommartid är inte oväntat en tydlig fråga där det är intressant att avläsa yttranden. Utredaren har påstått att samma djurvälfärd kan uppnås i lösdriftstallar som på bete. Konsument-djurskydd – och miljöorganisationerna är tydliga – beteskravet ska inte avvecklas. Kors hälsa och välfärd gynnas av att mjölkkor vistas på bete och detta kan inte kan kompenseras i lösdriftstallar. EFSA:s (European Food Safety Authority) slutsats och Jordbruksverkets yttrande stöder detta. SLU, SVA, Veterinärförbundet, Gård & Djurhälsan, KRAV, Axfood, COOPÖstra, Svensk Dagligvaruhandel, i stort sett samtliga länsstyrelser samt Kött – och Charkuteriföretagen avstyrker förslaget att avveckla kravet på bete för kor i lösdriftsbesättningar.
KSLA säger: En samlad bedömning ger vid handen att frågan avseende beteslagstiftningen i grunden utgör en avvägning mellan å ena sidan tillväxtmöjligheter och kostnadseffektivitet och å andra sidan konsumentförtroende och djurvälfärd. Och Jordbruksverket: För flera av utredarens förslag saknas forskning som stödjer förändringarna. Det är ytterst en fråga för politiken att göra målavvägningen när det gäller beteskravet för mjölkkor. Jordbruksverket pekar på de möjligheter, fakta och forskning som vi tror att regeringen har nytta av i den fortsatta hanteringen av frågan. Att ta bort beteskravet kan vara en fördel för konkurrenskraften som skulle kunna underlätta expandering och därmed bidra till en ökad livsmedelsproduktion samtidigt som det innebär en försämring av djurskyddet för mjölkkor.
Falköping och Skånemejerier är tydligt för en avveckling av beteskravet, medan Norrmejerier vill ha ökat stöd till Norrland. Arla kringgår ett ställningstagande och försäkrar att konsumenterna kommer att få tillgång till betesmjölk. Det intressanta är att Arla hävdar att 70 procent av den svenska marknadens mejerikonsumtion med svensk mjölkråvara är ett tecken på bristande konkurrenskraft. Då är det dags att påminna Arla om att det är den låga andelen svensk ost, 23 %, som bidrar till 70 % självförsörjningsgrad. Importen ökar. Det är dags att också påminna om att importen från Danmark och kanske också Tyskland är Arla- produkter. Arla flyttade ut produktionen av hushållsost, som är en stor produkt (titta på TV-reklamen) från Sverige till Danmark. Arla- bönderna konkurrerar med varandra. Ett axplock av remissyttranden finns i bilaga.
Och vad händer nu? I Livsmedelsstrategin 2.0 är inte oväntat regelförenkling en viktig del. Regeringen hänvisar till betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft med förslag på regelförenklingar. Intressant situation när många och tunga remissinstanser med utgångspunkt från fakta avslår många av utredarens förslag till förenkling. Dags att påminna om att utredaren också konstaterade att det hos branschorganisationerna inom lantbruksnäringen inte ansågs att djurskyddslagstiftningen var ett större problem för konkurrenskraften. Vilket köttben ska regeringen slänga ut till regelförenklarna, men ändå behålla trovärdigheten att man bygger sina förslag på fakta och medborgarnas stöd. 168 769 har skrivit under i kampanjen ”jagvillbeta”. I riksdagen har S, V och MP gjort ett tillkännagivande till regeringen för att bevara kornas rätt till bete.
Vi Konsumenter, Sveriges Konsumenter
En offentlig utredning, som underlag till lagstiftning, måste öppet och neutralt redovisa fakta och konsekvenser av sina förslag. VK anser att Utredningens (SOU 2024:56) förslag och påståenden inte uppfyller de krav, som svenska medborgare kan förvänta sig genom att förslagen
– inte är baserade på tillgänglig forskning. Speciellt gäller detta effekterna av lättnader i djurskyddsregelverket eller sambandet mellan djurskydd och djurhälsa
– strider mot svensk djurskyddslagstiftning. Sverige och EU-kommissionen är eniga om att marknaden inte som huvudinriktning ska bestämma hur djuren ska födas upp och hanteras.
– saknar en neutral och allsidig belysning av läget och konsekvenserna av utredarens förslag för hela livsmedelskedjan och dess effekt på konkurrenskraften. Mycket tyder på att flera av åtgärderna kommer försämra svensk animalieproduktions konkurrenskraft och främja import.
– är i strid med direktivet för utredningen som är ett bibehållet starkt svensk djurskydd
Å andra sidan finns förslag som ökar djurhållarnas lönsamhet och en positiv utveckling av djurskyddet. Ökade kreditgarantier, ökade medel till investeringar och ökade medel till forskning kring djurskydd och livsmedelsproduktion och en utveckling av ersättningar via den gemensamma jordbrukspolitiken CAP är exempel på detta. Men forskningen måste inriktas på djurvälfärd och inte begränsas till djurhälsa.
Utredningen har fokuserat på lantbruksnäringens önskemål och utredaren har inte stämt av med eller beaktat synpunkter från senare led i livsmedelskedjan. Det saknas därmed analys och konsekvensbeskrivning av förändrade djurskyddskrav på marknadens förtroende och betalningsvilja och den offentliga upphandlingen. Utredaren har bortsett från konsumentstudier (2015 och 2021) som tydligt visar att en majoritet av svenska konsumenter vill att svenska kor har tillgång till utevistelse. Medborgarnas vilja visar sig i att drygt 165 000 (mars 2025) har skrivit under uppropet ”Jag vill beta”.
Kött – och charkuteriföretagen, dagligvaruhandeln, grossistföretagen och konsumentstudier bekräftar att djurskydd och framför allt beteskravet är ett starkt mervärde för svenska livsmedel. Avecklar man sitt starkaste mervärde kommer konkurrensen snarare att handla om pris, där Sverige har andra kostnader, som kommer göra detta mycket svårt. VK ifrågasätter därmed utredarens påstående att ett förändrat beteskrav är nödvändigt för att stärka konkurrenskraften. Ett avvecklat beteskrav kommer gynna en utveckling mot färre och större besättningar d v s en fortsatt strukturrationalisering som ökar sårbarheten, minskar resiliensen och konkurrerar ut mindre mjölkgårdar. Det finns därmed inget som talar för att förslaget kommer gynna en utveckling mot fler mjölkbesättningar i hela landet.
Bilden kompliceras av att den svenska mejerimarknaden domineras av internationella företag och att importen av ost ökar. Endast 23 % av den ost som konsumeras i Sverige är gjord på svensk mjölk (2024).
Det finns inga skäl att tro att EU-kommissionen skulle ge Sverige möjlighet att ge ersättning för en åtgärd, som är en effekt av att landet själv genom en lagändring försämrat djurskyddet enligt EFSA:s positionering. Det finns därmed inget som talar för att Sverige blir berättigat till att ge ersättning via CAP till lösdriftsbesättningar där kor hålls på bete. Att utredaren hävdar att samma djurvälfärd kan uppnås i lösdriftsstallar som på bete, innebär också att argumentet att ge djurvälfärdsersättning via CAP för betesdrift faller. Om man hävdar att många kor fortsatt kommer släppas på bete, är detta svensk praxis och berättigar inte heller till EU-stöd.
Kors hälsa och välfärd gynnas av att mjölkkor vistas på bete och detta kan inte kan kompenseras i lösdriftstallar. EFSA:s (European Food Safety Authority) slutsats och Jordbruksverkets särskilda yttrande stöder detta. Det finns ingen forskning som stöder påståendet att kor kan uppnå samma välfärd inomhus, som vad betesdriften kan erbjuda. Den studie som genomförts av VÄXA med 1500 kor på stall året runt, kommer heller inte svara på frågan. Utredaren har inte heller beaktat att miljön i många befintliga lösdriftsstallar inte fyller rimliga krav på djurens miljö från djurskydds – och djurhälsosynpunkt.
Finland nämns som exempel där EU-ersättning och betesstöd från mejerierna sägs bidra till att många finska kor finns på bete. Men trots ekonomisk stimulans i Finland ökar antalet kor som hålls på stall året runt från 16,5 % 2014 till 25 % 2022. Till skillnad från Finland sänker också Sverige sin djurskyddsnivå genom att ändra djurskyddsförordningen. Den finska mejeriindustrin är nationell till skillnad från Sverige där de dominerande mejerierna är internationella. VK ställer sig mycket tveksam till föreslagna förändringar i VILA framför allt gäller det att djurägarna själva skulle få behandla kalvningsförlamning och förlängt besöksintervall. Virtuella stängsel kräver ytterligare forskning och beaktande av skyddet mot rovdjur.
Jordbruksverket
Konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion behöver stärkas och djurskydd är en faktor bland många andra som påverkar konkurrensvillkoren. Lönsamheten i animalieproduktionen är svag för kollektivet men den varierar mycket mellan olika företag. Det finns stora behov av investeringar i djurstallar och staten behöver stötta dessa investeringar och de finansiella instrument som utredaren föreslår kan vara en sådan åtgärd. Den omfattande regelbördan som utredaren pekar på är ett gemensamt ansvar f myndigheter och andra akt er som ställer kvalitetskrav i livsmedelskedjan. Regler ska vara tydliga och enkla att f stå och följa och på Jordbruksverket är regelförenklingar högt prioriterat. Jordbruksverket håller med om flera av utredarens förslag när utredaren exempelvis lyfter behovet av forskning om avel och semin, att vi värnar den svenska modellen och behovet av ytterligare biosäkerhetsåtgärder f att skydda animalieproduktionen från smittsamma djursjukdomar. När det gäller exempelvis f slag om ut ökad skyddsjakt och vissa förprövningsfrågor delar vi utredarens intention men anser att det behöver utredas ytterligare. Jordbruksverket är mer tveksam till lämpligheten av vissa förslag eller om de är genomförbara. Exempelvis är det inte förenligt med EU-rätten att ge husdjurstekniker möjlighet att behandla fertilitetstörningar hos mjölkkor. För flera av utredarens förslag saknas forskning som stödjer förändringarna. Det är ytterst en fråga för politiken att göra målavvägningen när det gäller beteskravet för mjölkkor. Jordbruksverket pekar på de möjligheter, fakta och forskning som vi tror att regeringen har nytta av i den fortsatta hanteringen av frågan. Att ta bort beteskravet kan vara en fördel för konkurrenskraften som skulle kunna underlätta expandering och därmed bidra till en ökad ad livsmedesamtidigt som det innebär en försämring av djurskyddet för mjölkkor.
Arla
Idag producerar Sverige motsvarande 70 procent av den svenska marknadens mejerikonsumtion. Här har det skett en markant minskning under de senaste decennierna som kan ses som ett uttryck för en minskad konkurrenskraft. Om den föreslagna förändringen i förordningen genomförs ser Arla förutsättning ar för att branschen kommer att ta ansvar för att garantera att konsumenter och offentliga kunders efterfrågan på mejeriprodukter från djur på bete kan säker ställas.
KSLA
KSLA anser att den utveckling som utredaren är odelat positiv till avseende storleks rationalisering behöver problematiseras. KSLAs uppfattning är att utredningen inte i tillräcklig utsträckning arbetat igenom och belyst olika sätt att hantera djurskyddskrav. Utifrån utredningen framstår kraven som konflikterande. KSLA:s bedömning är att olika vägar att förena dessa krav bör genomarbetas mer ingående. 1 (7) KSLA:s yttrande rörande utredningens förslag att ta bort beteskravet för mjölkkor i lösdrift omfattar möjligheter respektive risker som har identifierats vid eventuell ändrad lagstiftning. Oavsett beslut krävs ett politiskt ansvar för konsekvenserna. En samlad bedömning ger vid handen att frågan avseende beteslagstiftningen i grunden utgör en avvägning mellan å ena sidan tillväxtmöjligheter och kostnadseffektivitet och å andra sidan konsumentförtroende och djurvälfärd.
Gård & Djurhälsan
Gård & Djurhälsan ser också att djurskyddskraven stärker konkurrenskraften genom att öka förtroendet för svenskt kött. Gård & Djurhälsan tillstyrker förslaget om att minska djurägarens administrativa börda men avstyrker förslaget om att begränsa antalet bestämmelser i lagstiftningen, se nedan för argumentation. . Vi har erfarenhet av att målstyrda regler kan vara svåra att tillämpa, både för djurägare och kontrollorganisationer. Minskade detaljeringskrav riskerar att skapa osäkerhet och leda till en olikvärdig bedömning vid kontroll. Det är viktigt för djurproducenterna att regelverket är tydligt och lättolkat. Det skapar en trygghet vid investeringar och det gör tillsynen enklare. Mjölkkor (lakterande och icke lakterande kor) i lösdrift undantas från beteskravet i djurskyddsförordningen. Gård & Djurhälsan avstyrker förslaget. Vi anser att de olika alternativen till undantag från beteskravet och konsekvenserna av förslaget inte är tillräckligt utredda. Att ta bort beteskravet kan leda till att branschen tappar konsumenternas starka förtroende för svenska animaliska livsmedel, inte minst för svenskt kött.
LRF
Utredningen ger förtroende där det gör mest nytta – hos Sveriges animalieproducenter och hästhållare Ökad flexibilitet och minskad regelbörda bidrar inte bara till en stärkt konkurrenskraft och minskade kostnader utan även till bättre förutsättningar att utveckla djurvälfärden i sitt företag. Samtidigt, precis som utredaren konstaterar, medför de högt ställda djurskyddskraven i kombination med klimatologiska förutsättningar en högre kostnadsbild för den svenska animalieproduktionen jämfört med många andra länder. Avseende regelförenklingsarbetet hänvisar regeringen till flera tillsatta utredningar där Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och ett gott djurskydd är en sådan. Ökad flexibilitet för bete och utevistelse för mjölkkor, får och nötkreatur skulle möjliggöra bättre utnyttjande av betesmark och anpassning till klimatförändringar.
I likhet med utredarens förslag inkluderar dessa att ta bort ingångskraven för ViLA Mjölk, se över möjligheten 8(32) att behandla kalvningsförlamning när Växas studie är avslutad samt förlängda besöksintervall inom ViLA Mjölk och får.
Mot bakgrund av att mjölkproduktionen i Sverige behöver öka för att bidra till Livsmedelsstrategins mål om ökad produktion och för att stärka livsmedelsberedskapen så är det mycket positivt att utredaren anser det vara ”nödvändigt, rimligt och proportionerligt” med en ändring av beteskravet. Lösdriftsystem ger goda möjligheter att uppfylla djurens behov, till exempel rörelsefrihet och att kunna utföra naturliga beteenden som exempelvis sociala kontakter. Lagkravet medför idag svårigheter att ersätta företagen ekonomiskt, både genom marknaden och som stöd och ersättningar. Att ta bort lagkravet skulle möjliggöra för olika marknadsaktörer att profilera betet som ett mervärde. Det är viktigt att våga ta bort lagstiftning där det finns andra aktörer som kan träda in och göra marknadsanpassade åtgärder. Ett borttaget lagkrav skulle också kunna öppna för möjligheten att ge en ersättning via EUs gemensamma jordbrukspolitik. Hälften av alla mjölkprodukter som konsumeras i Sverige kommer idag från andra länder som inte har samma lagstiftning. Det gäller framför allt Finland, Danmark och Tyskland som stadigt ökar exporten av sina produkter till Sverige.
Svensk Mjölk
Svensk Mjölk är mycket positiva till utredarens förslag att undanta mjölkkor i lösdrift från beteskravet i djurskyddsförordningen. Förslaget skulle innebära att svenska mjölkföretagare får mer jämlika regler som i övriga EU, vilket stärker konkurrenskraften. Att ta bort beteskravet skulle möjliggöra för våra medlemmar att profilera betet som ett mervärde. De föreslagna ändringarna skulle eventuellt ge möjlighet till ersättning i EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP till de lantbrukare som har kor på bete.
Kött och Charkuteriföretagen
Kött – och charkföretagen KCF tillstyrker huvuddelen av de förslag som lagts fram i SOU 2024:56. Vi anser att utredningen i stor utsträckning identifierar relevanta utmaningar för en långsiktigt konkurrenskraftig animalieproduktion med ett gott djurskydd. Vi tillstyrker bland annat förslag om djurvälfärdsersättningar vid högre nationella krav, ökad flexibilitet i beteslagstiftningen, exportstöd riktade till kött- och charkindustrin samt stöd till teknikutveckling. Vi avstyrker dock förslaget att avskaffa beteskravet för mjölkdjur, och föreslår i stället en flexiblare tillämpning i kombination med ökade djurvälfärdsersättningar.
KCF avstyrker utredarens förslag om undantag från beteskravet för mjölkkor i lösdrift. Betesdrift är en viktig del av den svenska djurhållningen och bidrar till hög djurvälfärd, god djurhälsa, bevarande av biologisk mångfald och öppna landskap. Allt detta har resulterat i konsumenternas starka förtroende för svenskt kött tack vare det svenska beteskravet. Detta starka förtroende från marknaden bekräftas av de ställningstaganden, för ett bevarande av beteskravet, som marknaden i övrigt, både i grossist- och handelsled, gjort. • Betesdrift ger svensk köttproduktion en konkurrensfördel: Svenskt kött har starkt konsumentstöd, mycket tack vare beteskravet. 60 % av det svenska nötköttet kommer från mjölkproduktionen. Att avskaffa beteskravet kan skada konsumentförtroendet och försämra köttproducenternas möjligheter att ta ut ett mervärde för sina produkter. Att avskaffa beteskravet riskerar alltså att skada svensk livsmedelssektors rykte och marknadsposition.
VÄXA
Växa Att införa en mer flexibel lagstiftning genom att ta bort reglerna som detaljreglerar när korna ska vistas ute minskar regelkrångel och administration för den enskilde bonden. Det finns inget land i Europa förutom Sverige som idag reglerar omfattningen av bete för kor i lösdriftsbesättningar. Detta snedvrider konkurrensen mellan svenska mjölkbönder och mjölkbönder i övriga EU, närmast Finland, Danmark och Tyskland som stadigt ökar exporten av sina produkter till Sverige. Inom nuvarande CAP har endast ett fåtal medlemsländer infört ersättningar för djurvälfärd, vilka haft fokus på mjölkkor och betesvistelse.
Falköpings Mejeri
Falköpings Mejeri ställer sig mycket positivt till utredarens förslag a undanta mjölkkor i lösdrift (lakterande såväl som icke lakterande) från beteskravet i djurskyddsförordningen men vill också a undantaget ska innefatta ungdjur i lösdrift. Vi vill poängtera vikten av a göra dessa förändringar skyndsamt.
Svensk Dagligvaruhandel
Svensk Dagligvaruhandel Det svenska djurskyddet är en grundläggande förutsättning för den stora efterfrågan på svenska produkter och ett tydligt exempel på svenska mervärden i livsmedelsproduktionen. Ett högt djurskydd har alltså två syften, dels för själva djuren men också för förtroendet och därmed också efterfrågan på svenska produkter. Beteskravet för mjölkkor är ett av de mest allmänt kända mervärdena i svensk animalieproduktion och därmed viktigt för en bibehållen positiv bild av svenskt djurskydd. Förändringar i beteskravet kräver därför mycket noga överväganden. Utredaren har redogjort för de ekonomiska effekterna av beteskravet för primärproducenterna och konstaterar att kravet innebär en merkostnad. Utredaren beskriver även de vetenskapliga studier som finns på området och här framträder inte en helt tydlig bild vilken påverkan ett slopat beteskrav skulle få på djurhälsan. Utredaren berör även de marknadsmässiga aspekterna av förslaget att slopa beteskravet, men här ser vi stora brister i analysen. Utredaren har inte på ett tillräckligt tydligt sätt beskrivit hur marknaden och konsumenterna skulle reagera på ett slopat beteskrav. Bedömningen från SvDH:s medlemsföretag är att ett slopat krav i konsumentens uppfattning skulle innebära en betydande försvagning av det svenska djurskyddet och mervärdet det utgör i svensk animalieproduktion. Frågan behöver analyseras vidare, men SvDH anser att det är mycket tveksamt att en sådan ytterligare analys skulle ge tillräckligt tydliga argument för att slopa beteskravet. Förlaget, så som det presentera. SvDH avstyrker förslaget att Mjölkkor (lakterande och icke-lakterande kor) i lösdrift undantas från beteskravet i djurskyddsförordningen
Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten avstyrker förslaget om att mjölkkor (lakterande och icke lakterande kor) i lösdrift undantas från beteskravet i djurskyddsförordningen. För att öka konkurrenskraften men samtidigt behålla Sveriges position som det land i EU med lägst antibiotikaförbrukning hos livsmedelsproducerande djur är det viktigt att Sverige inte behöver sänka sina nuvarande djurskyddskrav för att få ta del av EU:s djurvälfärdsersättningar.
SVA
SVA är positivt till stärkt konkurrenskraft hos svenska lantbrukare så länge god djurvälfärd upprätthålls. När det gäller förslagen avseende villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) är SVA tveksam till att ViLA ska vara öppen för alla besättningar som klarar djurskyddskraven. Om inträdeskravet sänks bör en prövotid övervägas så att besättningar med fortsatt dåliga nyckeltal för djurhälsa och djurvälfärd inte inkluderas. SVA avstyrker förslaget om slopat beteskrav för mjölkkor i lösdrift, på grund av att tillräckligt beslutsunderlag när det gäller smittskydd och djurhälsa inte finns.
World Animal Protection
Enligt vår uppfattning håller inte utredningens betänkande den nivå som krävs för att man ska kunna använda det som underlag till riksdags- eller regeringsbeslut. Vi väljer dock att ge utförliga synpunkter och en rad egna förslag i vårt remissyttrande. Avstyrker vi utredarens författningsförslag vad det gäller virtuella stängsel och att kor som hålls i lösdrift ska kunna hållas inomhus året runt. Det saknas underlag för dessa förslag och det underlag som utredaren redovisar är mycket bristfälligt. Redovisar vi varför det inte är troligt att djurvälfärdsersättning ska kunna betalas ut till de bönder som även efter en eventuell förordningsändring håller sina kor utomhus.