För drygt 20 år sedan i juni 2002 antog LRF:s styrelse ett dokument med titeln ”Den svenska modellen”. Som övergripande målsättning angavs: ”Vi, Sveriges bönder, eftersträvar en hållbar utveckling av livsmedelsproduktionen. Den ska tillgodose dagens behov av livsmedel utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Konsumenterna och samhället ska kunna känna trygghet och förtroende för Sveriges bönders produktion”
Det är just det det handlar om – konsumenternas förtroende. Om 160 000 skrivit under uppropet ”Jag vill beta” och 76 % i en väljarenkät vill behålla beteskravet för svenska kor då tappar man förtroendet för bönderna om man som LRF och mjölkbranschen driver att huvuddelen av svenska kor ska kunna vara på stall året runt. Och fakta visar att detta försämrar djurvälfärden.
Vice ordförande i LRF Mikaela Johnsson går ut med förhoppningen om att konsumenterna ska lita på svenska bönder. Jag är ledsen, men som jag skrivit tidigare, är risken stor att det som händer och som konsumentstudier visar är att man tappar förtroendet och motivationen att köpa svenska produkter. Och det räcker inte med att Arla erbjuder betesmjölk. Kommer förtroendet för svensk mjölk öka om Arla fusionerar med ett stort tyskt mejeriföretag – tveksamt. Vi kommer sannolikt få se mer tysk Arla-ost – eller? Jämför med dansk hushållsost. Och Peter Kullgren som anser att vi ska känna förtroende för svenska bönder! Bidra inte till att sänka förtroendet för bönderna! Såhär står det i livsmedelsstrategin från 2017 och som ska gälla även nu ”Animalieproduktionen bör även fortsättningsvis präglas av hög omsorg om djuren. Djurskyddsnivån ska inte sänkas”. Att ta bort beteskravet för svenska kor innebär en sänkning av det svenska djurskyddet. Jordbruksverket ifrågasätter att djurskyddslagen från 2018 tillåter det.
Dokumentet Svenska Modellen från 2002 innehåller ett antal oerhört viktiga löften som är precis lika viktiga i dag som för tjugo år sedan. Det handlar om åtgärder för att minska klimatpåverkan, öka den biologiska mångfalden, minskning av växtnäringsläckaget och en , omdömesgill användning av bekämpningsmedel. ”Vi ska upprätthålla odlingslandskapets och åkermarkens förmåga att producera livsmedel. Samtidigt ska den biologiska mångfalden i mark och vatten samt kulturvärdena värnas. ”
Etik fick ett särskilt fokus ”Vi anser att djur och natur kan nyttjas för mänskliga syften under ansvar. Vårt ansvar är att tillförsäkra en god djuromsorg. Vi har en moralisk skyldighet att behandla djuren ansvarsfullt och med respekt. Våra ambitioner och målsättningar med djurhållningen ska uttryckas och förverkligas med hänsyn till djurens behov. Djur ska respekteras som kännande varelser oavsett produktionsförmåga och egenskaper. Det finns ett samspel mellan människa och djur. Vi har ett ömsesidigt behov och nytta av varandra. Skötseln av djur ska kännetecknas av kunskap och engagemang. Hänsyn ska tas till det enskilda djurets behov.”