Åter fick jag förtroendet att ordna ett seminarium i Almedalen och nu fick jag chansen att framföra ett angeläget budskap. Rubriken för seminariet var Vår mat – hur, var och av vilka ska den produceras och av vilka ska den konsumeras. Målsättningen var att se på frågan globalt, nationellt och regionalt med fokus Gotland. Med ledorden konsensus, förtroende och relationsmat beskrev jag en resa från budskapet från Sveriges bönder till Sveriges konsumenter i anslutning till EU-medlemskapet 1994 till nutid där LRF, vissa mjölkbönder och mejerier driver en avveckling av beteskravet för svenska kor, som verkligen riskerar förtroendet för svensk mat.
Många tror att förtroendet för Sveriges bönder alltid varit högt. Men 1986 svarade bara 40 procent av de tillfrågade att de hade förtroende för Sveriges bönder. Löftet från bönderna till Sveriges konsumenter 1994 inför EU-medlemskapet innebar att man lovade att fortsätta arbetet med miljö, djuromsorg, minskad antibiotikaanvändning, minskad användning av bekämpningsmedel och säker mat även efter EU-inträdet. Nötkreatursrasen Belgisk Blå var en uppmärksammad symbolfråga som visade på skillnaden mellan svenska värderingar och dåvarande EU-länders. Ett gemensamt upprop mot Belgisk Blå samlade konsumenter, bönder, djurskydd, slakteriföretag m fl som faktiskt ska gälla fortfarande. Sveriges bönders proaktivitet omfattade under 80 – 2000-tal ett stort antal åtaganden inom områden djurskydd, antibiotika, salmonella och branchprogram kring djuromsorg och djuretik. År 2002 antog LRF programmet Svenska Modellen – omtanke om människor, djur och natur. Den innehöll förlängda löften kring miljö, djuromsorg och säkra livsmedel och offensiva positioner kring djuretik.
Jag formulerade 2003 argumentationen kring den svenska modellen för att övertyga resten av EU om värdet av att avveckla användningen av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte: ”Consensus between consumers and producers leads to high confidence. Swedish Farmers´ proactive and holistic aproach has made it possible to turn national food scandals into a great improvement in consumers confidence”. År 2002 svarade 94 % av tillfrågade konsumenter att de hade stort förtroende för Sveriges bönder. Men förtroendet kom inte av sig själv utan var en effekt av alla de åtgärder som bönderna och deras organisationer vidtagit under 80, 90 – och 2000 – talet.
Ursprungsmärkningen ”Från Sverige” 2016 var efterlängtad och gjorde det möjlighet att kommunicera svenska mervärden. Livsmedelsstrategin 2.0 är regeringens strategi som talar om regelförenkling och ökad konkurrenskraft. Riksdagens strategi från 2027 gäller fortfarande och innebär att miljömålen ska uppfyllas och djurskyddet inte sänkas. Det finns många konsumentstudier som bekräftar att djurvälfärd värderas högt av konsumenterna och man vill att djuren vistas ute. Det svenska kravet på att kor ska beta sommartid är ett av de starkaste mervärdena. Och kravet finns i djurskyddsförordningen från 2018, inte bara i förordningen från 1988. Här går LRF, mjölkbönderna och KD i otakt med konsumenterna och väljarna. Drygt 173 000 har skrivit under uppropet ”Jag vill beta”. 67 procent av väljarna vill ha betet kvar. Är det verkligen värt att riskera förtroendet för svensk mat genom att driva att beteskravet ska luckras upp? Köttbönderna, slakteriföretagen, dagligvaruhandeln konsumenterna, universiteten, djurskyddet, miljöorganisationerna, veterinärerna anser att det är fel väg att gå. Jag vill åter se budskapet från Sveriges bönder där man lovar konsumenterna god djuromsorg med betande kor.