På presskonferens den 19 september presenterade regeringen åtgärder för att öka den svenska matproduktionen. Förutom ökat Norrlandsstöd och satsning på svensk växtförädling var den största nyheten att Peter Kullgren meddelade att regeringen inte tänkte ändra beteskravet under den här mandatperioden. Det blev verkligen en stor nyhet som fanns i alla stora nyhetsmedia. Peter Kullgren har stora förhoppningar på att EU ändrar lagstiftningen och ger möjlighet till stöd för åtgärder där nationell djurskyddslagstiftning har högre krav än EU:s lagstiftning. Ersättningen 1000 kr per ko, som är budgeterad till 2026 och 2027 är villkorad till ändringen av EU-lagstiftningen. Men att EU-parlamentet och samtliga medlemsstater kommer acceptera en lagändring är osäkert. Att bönderna får ekonomisk kompensation för kostnaderna för bete är något som flera länsstyrelser framfört. LRF framför att 1000 kr bara kompenserar för hälften av kostnaderna för bete. I kostnadsberäkningen i samband med utredningen Konkurrenskraft och gott djurskydd skattades merkostnaden för rastbete till 520 kr per ko och produktionsbete till 1382 kr i en besättning på 500 kor.
Betesfrågan har varit en högprioriterad djurskyddsfråga under många år. Vi har gjort flera konsumentstudier och skrivit många debattinlägg. Min mapp Beteskravet är proppfull. Nu gläder vi oss alla organisationer d v s Vi Konsumenter, Sveriges Konsumenter, djurskydd – och miljöorganisationer åt att regeringen insett den starka opinion och det folkliga stödet för att svenska kor ges rätt till bete. Hypotesen är att regeringen inte ville göra betesfrågan till en valfråga. Men visst många mjölkbönder kommer att rösta på KD, som om man är kvar i regering kanske kommer lyfta beteskravet igen. Beskedet från regeringen bör också glädja dagligvaruhandeln, samtliga universitet, SVA, Kött och Charkuteriföretagen, köttbönderna och Gård & Djurhälsan. Kampanjen ”Jag vill beta” samlade 175 000 underskrifter, remissyttranden, debattartiklar och uppvaktningar av statssekreterare och riksdagen har bidragit. Men det är viktig att inse att regeringens förslag är villkorat och det finns all anledning att ha god beredskap.
Torsdagen den 18 september presenterades resultaten från den studie som rådgivningsbolaget VÄXA utfört på uppdrag av LRF Mjölk. 2000 kor har hållits på stall i 18 månader i sju besättningar. Inbjudna var beslutsfattare och forskare. Vi som experter i utredningen eller djurskyddsorganisationer nekades närvaro. Ett mycket anmärkningsvärt beslut av LRF, som skapar misstro och misstänksamhet. Vilka frågor vill LRF Mjölk inte svara på? Det har jag skrivit om tidigare. LRF har inte annonserat ett öppet möte utan hänvisar till pressmeddelande.
Rapport från presentationen visar att hypotesen att kors djurvälfärd försämras över en förlängd period inomhus inte kan förkastas. Det finns förutsättningar för god djurvälfärd samtidigt som det finns risk för sämre djurvälfärd. Det finns parametrar som visar på tydlig försämring med 18 månaders inomhushållning. Forskarnas slutsats är därmed att studien inte kan användas för att hävda att kor inomhus har lika god djurvälfärd som kor på bete. Detta var något som projektledaren, som expert framförde under utredningen Konkurrenskraft och ett gott djurskydd. Trots detta hävdar vice ordförande i LRF Joakim Borgs och ordförande i VÄXA Mjölk Magnus Carlman att studien ger stöd för att kornas välfärd inte påverkas av att vistas inomhus och därmed är ett argument för att ge lösdriftsbesättningar undantag för kravet på bete sommartid på tvärs mot forskarnas slutsatser. Det måste ha känts lite snopet att landsbygdsministern Peter Kullgren dagen efter tydligt deklarerar att beteslagstiftningen inte kommer ändras under mandatperioden.