Förvaltningsrätten stöder Livsmedelsverkets uppfattning att Findus inte får berätta att produkterna inte innehåller onödiga tillsatser, är utan konserveringsmedel eller transfetter. En sådan märkning anses vara vilseledande. Inte för att vi vill ha det som i USA med ”95 % fat free” märkningar, men måste man alltid omyndigförklara konsumenterna? Här har Findus jobbat på med att ta bort onödiga tillsatser och transfetter, som alla kanske kan vara överens om är behjärtansvärt. Då kommer Livsmedelsverket (som t o m vill ha bort ursprungsmärkningen på nötkött) med sina pekpinnar. Och är det verkligen så att förvaltningsrätten har kunskap och insikt att göra sig till tolk för konsumenterna och hävda att informationen är ovidkommande.
Läs hela artikeln
Informationen är ovidkommande för konsumenten!
Hög tillväxtpotential ett problem för såväl kycklingen som dess föräldrar
När EU 2007 fastställde djurskyddsregelverk för slaktkycklinguppfödningen, så blev det inga djurskyddsregler för föräldradjuren (broilermammor och tuppar). EFSA (European Food Safety Authority) publicerar i dag sin rapport om djurskyddsproblem i kycklingaveln och i hållningen av broilermammor. Aveln för ökad tillväxt har varit framgångsrik. På 50 år har tillväxthastigheten fyrdubblats. Det har gett problem med bensvaghet, plötslig hjärtdöd och fotskador. För föräldradjuren innebär den stora tillväxtpotentialen att fodertilldelningen måste begränsas kraftigt för att inte få för tunga höns. Detta är ett djurskyddsproblem. EFSA:s expertpanel förordar en avel som minskar aptiten även om detta skulle minska framstegstakten i tillväxt.
Läs hela artikeln
Religiösa slakt är inte förbjuden i Sverige. Men djuret måste vara bedövat innan slakt
Med all respekt för de fyra företrädarna för kristna organisationer, som i en debattartikel i DN i fredags, vill avskaffa latent islamofobi och svårigheter för judar och muslimer att utöva sin religion, men det är beklämmande att man inte skaffar sig mer fakta om s k religiös slakt. Slakt utan bedövning är vetenskapligt dokumenterat som ett allvarligt djurskyddsproblem. Därför gäller som grundregel i EU:s djurskyddslagstiftning att djuret ska vara bedövat innan det slaktas upp. Undantag medges bara av religiösa skäl. Det är inte tillåtet, som idag sker på många håll i EU, att man rutinmässigt av effektivitetsskäl slaktar får och nötkreatur utan bedövning. Sverige, Schweiz, Norge och Island har förbud mot slakt utan bedövning. Lituaen hade tidigare samma förbud. I Sverige accepterar en majoritet av muslimerna halal-slakt med bedövning. Judarna i Sverige accepterade också koscher- slakt med elektrisk bedövning på 1950-talet fram till 1979. Då förbjöds elektrisk bedövning av nötkreatur i Sverige i huvudsak av djurskyddsskäl. http://www.dn.se/debatt/ar-vi-beredda-att-alska-juden-och-muslimen-1.1141804
Läs hela artikeln
Om skyddsvärda ekar och kärlek till träd
Hunden skäller och plötsligt dyker bland hasselsnåren upp en man från länsstyrelsen, som berättar att han inventerar skyddsvärda träd på Ingarö. Skyddsvärda träd har mer än tre meters omkrets. Det var i augusti förra sommaren. Sedan dess har min son landskapsarkitekten och jag gått runt och markerat träd och under vinter och vår har avverkats över trettio ekar, almar, sälgar, tallar, aspar, björkar och ett tiotal hasselstånd. Men självfallet har vi sparat de åtta stora stiliga skyddsvärda ekarna, som nu får bre ut sig även om dessa skymmer utsikten mot vattnet. Jag är nog i grunden en trädkramare och njuter av det mäktiga grenverket. Sedan kan man ju inte hugga ned björken, nära huset, som var manshög när jag byggde 1968. Släktens udde vid Bergviken heter ju fortfarande på alla kartor och sjökort faktiskt Björkudden.
Läs hela artikeln
Dags för certifiering av djurtransporterna
Länsstyrelsernas kontroll av djurtransporter är i stort sett obefintlig. Det förekommer oacceptabla överträdelser av tidsgränsen på maximalt åtta timmar som är tillåtna för djur, som transporteras till slakt i Sverige. Detta är en viktig trovärdighetsfråga för svensk köttproduktion. Svenskt Sigill tillsammans med ICA och experter från Svenska Djurhälsovården, Kött – och Charkföretagen (KCF), djurtransportörerna och TYA (Transportfackens yrkes – och arbetsmiljönämnd) har utarbetat en standard som genom tredjepartcertifiering ska säkerställa att djuren under på – och avlastning, under transport och på slakteri hanteras på professionellt sätt från djurskyddssynpunkt. Danish Crowns KLS i Kalmar är först ut med certifiering. Dags att hänga på Scan!
Läs hela artikeln
Almedalen – större och bättre än någonsin
Inte för att jag som min vän Anna Tofftén, som jag bor hos i Visby, var med redan på Palmes tid, men i år var utbudet av högkvalitativa seminarier med kunniga föreläsare rekordstort. Jag lyssnade på och stöder helhjärtat Anders Wijkmans ifrågasättande av BNP, som mätare av välfärd. BNP styr ensidigt mot ett konsumtionssamhälle. Torkar jag min tvätt i solen påverkar detta inte miljön och ger heller inget bidrag till BNP. Men köper jag en energikrävande torktumlare som belastar miljön negativt vid tillverkning och skrotning och kräver energi så ökar BNP. Men äta måste man och mat anses av flera politiker vara en politisk bubblare. Många seminarier handlade om mat och miljö, djurskydd och offentlig upphandling. Många talar för en minskad köttkonsumtion inklusive Jordbruksverket på sitt första Almedalsseminarium. Där lyftes den aktuella frågan kring närproducerat, men också viktiga frågor kring djurskydd och kopplingen till risken för antibiotikaresistens och. Och Thomas Svaton, Svensk Dagligvaruhandel visade sig på Arlas möte, vara en engagerad försvarare av det öppna svenska landskapet.
Läs hela artikeln
Stora skillnader i antibiotikaförsäljningen mellan länder
Det finns en tydlig koppling mellan hög förbrukning av antibiotika och ökad risk för utveckling av antibiotikaresistens. Därför är uppföljning av förbrukningen viktig. Det är inte antalet djur som förklarar de stora skillnaderna i försäljningen av veterinärantibiotika i 10 europeiska länder. Det är slutsatsen i en nyligen presenterad rapport i Journal of Antimicrobial Chemotherapy. Norge och Sverige har lägst försäljning av antibiotika beräknat som mg per kg slaktad ”biomassa”. Finland ligger på tredje plats medan Danmark, som ofta hävdar att de har lägst förbrukning i EU, ligger på fjärde plats. Holland och Frankrike förbrukar tio gånger mer än Norge. Grisarna står rent generellt för den största förbrukningen. Man kan anta att djurtäthet, hälsoläge, satsningar på förebyggande djurhälsovård och veterinärernas attityder och beteende har betydelse för utfallet. I många länder finns ekonomiska incitament för veterinärerna att sälja antibiotika till djurägarna.
Läs hela artikeln
Grisar äter grisar
Ekot har gjort upptäckten att det är bara i Sverige och i Storbritannien man valt att ta bort slakterifett och blod från gris i fodret till grisar. När jag blev uppringd av Daniel Öhman, Ekot den 31 maj undrade jag om man verkligen kunde skapa ett massmediadrev i denna något perifera fråga. Men uppmärksammat blev det. Marit Paulsen påstod att det fanns en biologisk gräns och att grisar inte äter grisar. Men precis som visades i Djursättalliansens film förra året, så gnager grisar på allt ätbart man hittar, inklusive döda kompisar. Det var av försiktighetsskäl som man i Sverige tog bort alla animaliska fodermedel i grisfodret i spåren av galna kosjuke (BSE)-krisen. Orsaken till galna ko-sjukan var ju att man utfodrade kor med självdöda kor med smittämnet prioner. Men köttmjöl är annars en bra foderråvara. Om man som idag använder råvara, som hygieniskt är av livsmedelskvalitet och för säkerhets skull undviker kannibalismen, så får man både värdefullt protein och mineraler. Värdet av detta förankrades hos alla svenska intressenter redan på 90-talet, men av någon anledning dog frågan. Dags att väcka den till liv igen!
Läs hela artikeln
En kommissionär som bryr sig?
EU- kommissionären John Dalli, DG SANCO (hälsa och konsument) prioriterar förenklingar och efterlevnad av lagstiftningen när det gäller djurskydd. Han betonade att djurskydd har hög prioritet hos konsumenterna och han lär sig nya saker hela tiden. Vi från Djurskyddet Sverige fick 45 minuter (lika lång tid som jordbruksministern) med kommissionären när han var i Stockholm i veckan. Man ska nog inte ha några förhoppningar om bättre regler för djurtransporterna. Dalli resonerade mer om orsakerna till varför djur transporteras, vilket inte är fel i och för sig, men för mig låter det som han ville undvika frågan och kräver ytterligare utredningar. Vi var rörande överens om att frågan om antibiotikaresistens är högprioriterad och Kommissionen tar frågan på allvar. Antibiotika till djur är en nyckelfråga enligt Dalli. Fortfarande nämns restsubstanser som en del av problemet. Men det är spridning av antibiotikaresistensgener genom hög förbrukning av antibiotika som är det stora problemet.
Läs hela artikeln
EU – parlamentet vill ha såväl ursprungsmärkning som information om slakt utan bedövning
Processen kring EU:s regler för informationen på livsmedel har varit lång. Och den är inte slut ännu. Men med stor majoritet röstade EU-parlamentet den 16 juni för en tydlig märkning där konsumenterna ska få information om var djuret som ger kött och mjölk är fött, uppfött, hålls och slaktas. Att man också kräver att få veta om köttet kommer från obedövade djur är såväl glädjande som förvånande, med tanke på att parlamentet förra året röstade för att inget medlemsland skulle få införa ett förbud mot slakt utan bedövning. Nu ska ministerrådet säga sitt och så blir det dags för en andra röstning i parlamentet. Den nuvarande regeringens position har hittills varit att man säger nej till obligatorisk ursprungsmärkning. Detta trots att en fullkomligt överväldigande konsumentopinion vill ha en sådan. År 2006 ville alla partier utom moderaterna ha ursprungsmärkning och nu 2010 enligt Djurskyddets enkät vill alla partier utom Centerpartiet ha obligatorisk ursprungsmärkning! Ett byte av regering är därför intressant.