Riksdagens djurskyddsforum ordnade i går i riksdagen ett seminarium kring djur i utedrift. Forskare från SLU och SVA redovisade både för och nackdelar med att djur vistas ute. För visst finns det utmaningar även med att ha djur ute – olämpliga betesmarker, parasiter och smittor som campylobacter hos kyckling. Den ekologiska djurhållningen har också sina problem. Helena Wall, SLU tog upp det välkända problemet med snabbväxande kycklinghybrider, vars tillväxt måste hållas igen för att kunna slaktas vid 10 veckor. Fodret till fjäderfä är allt annat än optimalt, eftersom rena aminosyror inte är tillåtna. Jag som rekommenderade att man i Sverige skulle pröva utedrift utan ekologiskt foder för exempelvis höns, blev förskräckt över EU:s handelsnormer, som kräver tillgång till utedrift året om, vilket skapar dåligt inomhusklimat för hönsen. Det är ju en vanlig driftsform i England, men passar dåligt för svenskt klimat. ”Djuren verkar ha det lika dåligt inne som ute” var Helena Leanders (MP) slutsats av seminariet. Men det var väl ändå en onödigt onyanserad tolkning av svensk djurhållning. Själv pratade jag för Sveriges Konsumenter och hade valt rubriken ”Ute eller Nära?”
Läs hela artikeln
Djuren ute eller nära?
17 maj, 2013 – 10:32
Kuperade grissvansar i dansk politik
14 maj, 2013 – 5:56
Att en dansk partiledare, som tillika är svinproducent, klipper svansen av en gris i dansk TV, ger det nya partiet Nya Demokraterna, med förra statsministern Birgitte Nyborg, som partiledare luft under vingarna. Detta är inte verklighet, men var huvudinnehållet i gårdagens avsnitt av den spännande dramaserien Borgen i SVT. Det är intressant att en dansk TV-serie vågar sig på att kritisera ett av Danmarks flaggskepp. Budskapet var att det är skit med djurvälfärden för danska grisar och svansklippningen är en symbol. Det är ju inte precis vad danska LRF, Landbrug & Födevarer, brukar framföra i svensk press. Danmark är enligt deras annonser bäst i världen på djuromsorg, antibiotikaförbrukning och salmonellabekämpning. Detta trots att faktum är att Sverige har bara hälften av den danska antibiotikaförbrukningen per slaktvikt, att den svenska djurskyddslagstiftningen är långt mer djurvänlig än den danska och att Sverige har nolltolerans når det gäller salmonella. Svenska grisar har svansen kvar. Det danska djurskyddet Dyrenes Beskyttelse anmälde dansk svinproduktion till EU-kommissionen för brott mot EU:s regelverk som inte tillåter rutinmässig svansklippning. EU-kommissionens svar var deprimerande, eftersom det inte föranledde någon åtgärd. Men kanske TV-programmet Borgen kan ge ytterligare tryck i frågan och lite ökad aktuell kunskap hos svenska konsumenter hur det går till i dansk svinuppfödning.
På walesiska pubar gäller ursprung
12 maj, 2013 – 20:23
Jag har varit och ridit i Black Mountains i södra Wales. Jag har nog aldrig sett så många får och mängder med lamm. Jag har heller aldrig varit med om att öppna och stänga så många grindar. Uppe i bergen fanns också halvvilda hästar. En av bönderna berättade att han inte hade sett till sina hästar på två år. Ett beteende som inte accepteras av svensk djurskyddslagstiftning. Våra Bed & Breakfast-värdar hävdade att de flesta lammen gick till London med walesisk kvalitetsstämpel. I samband med Miljöstyrningsrådets (MSR) inventering av kvalitetsstandarder hittade man bl a Welch Lamb, som verkade inkludera de djurskyddskrav, som MSR anger som baskrav (ursprung, salmonellafrihet, antibiotika bara efter recept, max 8 timmars transporttid till slakt och bedövning vid slakt). Det är intressant att konstatera att varenda by har fortfarande minst en pub. Det blev många pub-middagar under veckan. På menyerna fanns alltid någon form av ursprungsmärkning på köttet. Äggen deklarerades genomgående som free range. Nötköttet kom ofta från lokala raser. Och lammskanken var givetvis walesisk. En önskedröm för den som driver frågan om information om ursprung även på krogen. Veckan avslutades med en kul matupplevelse – lunch på Jamie Olivers italienska krog i Reading.
Man har redan spolat köttskatt – den slår mot miljömål och djurskydd
3 maj, 2013 – 8:56
Man undrar lite försynt om teknikerna inte har följt debatten kring mat och klimat eller pratat med varandra. Ena dagen kom Miljöinstitutet, IVL och idag kom Chalmers. Budskapet är att biffen är boven från klimatsynpunkt. Forskarna på Chalmers verkade inte ha tänkt på att vill vi ha mjölk till våra barn, så kommer det att krävas kor. Chalmersforskarna räknar med att vi i Sverige ska öka vår köttkonsumtion, vilket är ganska osannolikt. Den svenska köttkonumtionen har redan minskat. Det är bara tre månader sedan som Jordbruksverkets rapport ”Hållbar köttkonsumtion” orsakade tumult när det uppfattades som om Jordbruksverket föreslog schabloniserad koldioxidskatt på kött. Det skulle drabba nötköttet mer än kycklingen, vilket bl a förkastades från djurskyddssynpunkt. Dessutom straffades svenskt kött till förmån för importerat kött. Förslaget sågades och många pekade på att ett sådant system också skulle drabba svenska miljömål. Svensk djuruppfödning krävs för att vårda naturbetesmarker och ett öppet landskap. Enligt Jordbruksverket skulle vi snarare öka den svenska köttproduktionen eftersom den har fördelar från klimat- djurskydd – och livsmedelssäkerhetssynpunkt. En viktig och angelägen fråga är att svensk djurhållning använder minst antibiotika till djur i EU. Vi ska minska vår köttkonsumtion men med omsorg. Straffa inte biffen från betande nötkreatur. Naturskyddsföreningen förordar naturbetskött och ekologiskt kött.
IVL-rapport misssar att klimatvänligt inte alltid är djurvänligt eller miljövänligt
30 april, 2013 – 8:45
Livsmedelsval och klimatförändring är titeln på Miljöinstitutet IVL:s rapport. Rapporten är sannerligen ingen kioskvältare – mindre kött och säsongsanpassning är inga nya budskap, men det är kanske bra att det upprepas med annan avsändare. Vilken mat som konsumeras har större betydelse än hur och var den produceras enligt IVL. Men man pekar också på negativa effekter av att vi bilhandlar och slänger alldeles för mycket mat. Vi vet att transporterna har förhållandevis liten betydelse från klimatsynpunkt för animaliska livsmedel. Djurhållningen och foderproduktionen har större effekt på utsläppet av växthusgaser än transporten till konsument. Däremot när det gäller frukt och grönt finns skäl att minska transporterna. Flygtransporterade grönsaker är ingen höjdare från klimatsynpunkt. Det är olyckligt om man inte kraftsamlar kring logistiken och miljövänligare transporter. Men glöm inte att klimatcertifieringen ger goda möjligheter att positivt påverka hur livsmedlen produceras i primärproduktionen. Här finns en stor potential. Att vi ska minska vår köttkonsumtion är vi många som har jobbat med de senaste åren bl a Vi Konsumenter, men det gäller att göra det på rätt sätt. Men som alla rapporter som fokuserar klimatåtgärder så missar man de målkonflikter som finns mellan andra miljömål som biologisk mångfald och öppet landskap. Biffen från betande nötkreatur får inte hamna i strykklass. Mellan klimataspekter och djurvälfärd finns tydliga konflikter. Dessutom är livsmedelssäkerhet som antibiotikaresistensfrågan en av våra viktigaste hållbarhetsfrågor, som har en koppling till djurvälfärd.
Rätten att välja bort kött från obedövade djur
28 april, 2013 – 14:43
I Landskrona har skolelever protesterat mot att de utan att vara informerade ätit halal-slaktat kött, som sannolikt kommit från obedövade djur. Efter att Landskrona Posten berättat om föräldrar och elever som protesterar mot att det serveras halalgodkänt kött i kommunens förskolor och skolor, förklarade flera styrande politiker att kommunen skulle skärpa kraven på kött som köps in. I dag köps en del halalgodkänt kött in från Danmark och där råder andra slaktregler. Kommunen kan inte garantera att de danska djuren bedövas före slakt. Kostchefen och chefen för teknik- och serviceförvaltningen menar att rättsläget är för oklart för att kommunen ska kunna ställa krav på slaktmetod. Två olika kammarrättsdomar i Sverige pekar i olika riktning. Men kostchefen i Landskrona tror att det ser likadant ut i hela Sverige. Om jag inte minst fel finns en diskussion även i Rosengård om Halal-kött, som förekommit i media. SVT:s inslag om obedövad slakt för en tid sedan väckte med all rätt oerhört starka reaktioner. Hanteringen av djuren i samband med slakt och avlivning är helt oacceptabel. Kommunerna har all rätt att ställa krav på att Halal-köttet kommer från bedövade djur. Man kan inte skylla på utfallet från kammarrätten i Sundsvall när det finns ett annat utfall från kammarrätten i Stockholm, som gav Sigtuna rätt att ställa djurskyddskrav. Det är viktigt att frågan hålls vid liv. Upphandlarna ska inte kunna vara omedvetna om att obedövad slakt inte kan accepteras från djurskyddssynpunkt. Det finns svenskslaktat Halal-kött från bedövade djur.
”High integrity Australian (Swedish?)PORK”
27 april, 2013 – 9:37
Igår höll SLU och Veterinärförbundet ett seminarium på SLU om vaccinering mot galtlukt. Ett fullödigt program belyste för och nackdelar med att vaccinera mot galtlukt som ett alternativ till kirurgisk kastrering eller intakta galtar. Ett tankeväckande inslag kom från Darryl D´Souza, Australian Pork Limited, som representerade de australienska grisuppfödarna. Hans uppmaning till svenska grisuppfödare är att ta över initiativet. De australienska producenterna satsar på djurvälfärd, där vaccinering mot galtlukt är en ingrediens, djurhälsa och spårbarhet. Helena Berg SVT belyste allmänhetens reaktioner på bilder med kirurgisk kastrering av smågrisar. Reaktionerna blev starka och långvariga. Allmänheten har en tilltro till att den svenska djurskyddslagen ger djuren ett bra skydd. Man har väldigt svårt att acceptera att djurskyddslagen gör ett undantag. Man vill åtminstone kunna välja bort. Sådana reaktioner har vi mött under alla år när frågan kommit i media. Jag har själv fått frågan i TV och för LRF fått svara att det då (senast 2001) inte fanns något alternativ. Skillnaden idag är att det finns alternativ. Vaccinering har den fördelen att man till skillnad mot kastrering med bedövning slipper skära i grisen. Och det saknas inte erfarenhet. 450 miljoner vaccineringar är utförda i olika delar av världen.
Läs hela artikeln
Avslöjad!
23 april, 2013 – 20:17
I dag lanserade LRF sin app ”Bonde på köpet”. Appen avläser EAN-koden på produkten och anger om råvaran är svensk eller ej. SVT hade inslag både på Aktuellt och Rapport, där Helena Jonsson, LRF ordföranden avslöjade att varken Lithells korv Frödinge ostkaka eller Bregott hade svensk råvara. 10 100 produkter har lagts in i databasen och fler är på gång. Undrar om man hittar även handelns EMV på appen? Bonde på köpet är en av de mest nerladdade appar på livsmedel just nu. Hur kul som helst. Det var högt i tak när LRR bjöd på lanseringsfest i dag. En av ambassadörerna är Mark Lewengod, som meddelade vid invigningen att han är imponerad av böndernas kunskap och engagemang för sina djur. Han oroar sig för långa djurtransporter. När jag fått hjälp med att hitta min Apple-Id, ska jag kasta mig ut i butiken. Grattis LRF till ett jättespännande projekt.
En utmaning av och för Sveriges Konsumenter
21 april, 2013 – 9:33
Sveriges konsumenter (SK) har startat en livsmedelskampanj ”Vi kräver klartext om maten”. I ett öppet brev till Livsmedelsverket underskrivet av 14 medlemsorganisationer, framför man det berättigade kravet att vi som konsumenter får veta vad som finns i maten. En viktig del i budskapet är att ämnen som kan vara hälsovådliga för allergiker och överkänsliga måste deklareras. ”Det är ett berättigat, självklart konsumentkrav och en nödvändig redlighetsprincip att all mat märks fullständigt oavsett om den lagats på plats i butik, i storkök, på restaurang, är ett enskilt livsmedel eller är en färdigförpackad rätt” säger SK. SK vill att konsumenterna och också restaurangbesökare, ska kunna göra aktiva val när det gäller hälsa, miljö, djurskydd eller andra etiska ställningstaganden. Tillsatser och ursprung är viktiga delar. Vi har definitivt inte full valmöjlighet i livsmedelsbutikerna idag. Och här ligger utmaningen. SK har inte ägnat sig åt märkningsfrågor. Vi får luta oss mot Konsumentföreningen Stockholms app eller Medveten Konsumtions hemsida. Konsumentverkets hemsida ger bristfällig information. När det gäller ursprung så kommer inte EU:s märkningsförordning vara tillräcklig. Jag vill veta var kon finns som ger oss mjölken och framför allt osten. Jag anser också, i motsats till Livsmedelsföretagen, LI, att ursprungsmärkning ska gälla huvudingredienserna i halvfabrikat eller färdigrätter. Och i botten måste SK skaffa sig en genomtänkt livsmedelsstrategi med fokus på hållbarhet och konsumenträttigheter. Föreningen Vi Konsumenter har gjort ett förarbete som ni kan läsa om på www.vikonsumenter.org. Omvärlden har ändrats och kunskapen har ökat, vilket kräver att man aktualiserar sina ställningstaganden. Och så till slut- jag kommer inte köpa produkter från Melkers. Man kan inte lägga beslag på benämningen ”fäbod” och kalla tysk skinka Fäbodskinka. Men sådant fusk kommer att avslöjas av LRF:s app, som garanterar svenskt ursprung.
Grönskan kreverar
20 april, 2013 – 15:12
”Solen sticker, lärkan slår, en västanvind stryker min hud
Grönskan kreverar, knopparna skjuter i snåren
Tjälskotten lossas, rännilen skär – ja, Herre min Gud
Vad livet är farligt om våren”
Alf Henrikson, boken Varsågod 2012
Nu börjar den mest fantastiska tid, när varje dag är som en explosion av förändringar i naturen. Allt går så fort när man kommit till åren. Efter månader av snö och is poppar blåsippor och vitsippor upp på sluttningen vid ängen. Vattnet dånar i dikena och koltrasten sjunger som besatt. Bofinksbruset överröstar. Isen ligger fortfarande i viken, men ruttnar mer för varje dag. Skrak, ejder och knipa finner parvis öppna ytor längs strandkanten. Jag har räfsat ”gräsmattan” och tömt krukorna som blev kvar sedan i somras ute på verandan. Lavendeln verkar inte ha klarat sig alls i år. Jag har plockat ned vintertavlorna och bytt till Måsarna i plogfårorna och Rådjuret på vallmoängen. Vinterdäcken är uppkörda under huset. Hunden hittar en solig plats att ligga på och titta på när matte sliter med skottkärran och försöker rensa dikena för att tömma det f d kärret. Men mest av allt är det ljusets återkomst.
”Den största helgen på året är den
då det ljusnat så mycket i huset
att man kan äta sin middag igen
utan att tända ljuset” åter Alf Henrikson
Nu gäller det att suga på varje dag – snart är det sommarsolstånd och fåglarna har tystnat!