I ett informationsblad från konsultföretaget U&W hävdas att COOP:s medelhöna har 0,85 m2 per höna, medan för den svenska konsumtionen (OBS) är medelytan 0,51 m2 per höna. Detta är ett bedrägligt sätt att beskriva verkligheten. Om man läser slarvigt skulle man kunna tro att alla ”COOP-hönor” har mer plats än svenska hönor. Att COOP skulle ställa högre djuromsorgskrav på hönans miljö än svensk djurskyddslagstiftning. Utan att veta vilka siffror som ligger bakom, kan det vara så att COOP har förhållandevis stor andel ekologiska ägg i butiken med något större ytor, som kompenserar för importerade ägg från andra länder där hönsen har väldigt mycket mindre yta än vad som krävs enligt svenska djurskyddsföreskrifter. Och dessa hönor mår sannerligen inte så bra. När det gäller djur kan man inte räkna på ett genomsnitt. Man måste kräva att alla djur ska ha det bra. Så det gäller för COOP att lägga en rimlig djuromsorgsribba och inte vilseleda genom att tala om att COOP:s ”genomsnittsdjur” har det bättre än vad som säljs i andra butiker i Sverige.
COOP har anlitat konsulten U&W i sitt arbete för att fastställa sin djuromsorgspolicy. U&W marknadsför sin s k kallad kamelanalys, som man, så vitt jag vet, tidigare utfört för COOP/KF. Kamelanalys syftar på ordspråket ”sila mygg och svälja kameler”, men här gäller att sila kameler och inte mygg. Ansatsen är att kartlägga företagets strategiska viktiga hållbarhetsfrågor – företagets belastning på klimat, miljö eller inom det sociala området. Men även vad som är mest effektivt från företaget från affärssynpunkt att satsa på. Det är väl bakgrunden till att COOP så tydligt fokuserar på ekologiska alternativ. U & W har gjort ett berömvärt ambitiöst arbete med att bjuda in till seminarier och genomföra studiebesök. Man har också kvantifierat djurskyddsproblemen hos de djur som säljs som livsmedel i COOPs butiker.
Men djuromsorg är inte lika enkelt som kemiska bekämpningsmedel d v s ja eller nej till bekämpningsmedel. Djur är enskilda kännande individer och djuromsorg går inte alltid att inordna under det traditionella hållbarhetsperspektivet. Om man inte förstår sambandet mellan friska djur, användningen av antibiotika och risken för antibiotikaresistens. Jag har själv varit en del av processen, men vad som skiner igenom är att U&W inte kan djur och djurhållningens villkor. Vissa av de fem områden som U & W prioriterat känns udda. Grisar med knorren kvar, är en bra markör, men om man talar om näbblösa hönor, så hoppas jag att man vet att det är förbjudet i Sverige att dubba näbben på höns. Och att frågeställningen är ointressant i kycklingproduktionen, där alla kycklingar har hela näbben kvar, men utrymmet för kycklingarna varierar mellan länder. Kastreringen av obedövade smågrisar är en viktig djurskyddsfråga, som måste finna en bra lösning. Skulle COOP kanske satsa på vaccinering mot könsmognad, som den belgiska detaljhandelskedjan Colruyt har gjort. Och när det gäller grisar så är det inte säkert att bästa möjliga djurvälfärd uppnås med utedrift. Och vi måste också beakta smittskyddsrisker.
Jag har lämnat in två motioner till Konsumentföreningen Stockholms stämma. Den ena handlar om önskemål om ursprungsmärkning, som förslås omfatta inte bara kött utan även mejeriprodukter. Den andra handlar just om COOP:s djuromsorgspolicy, men också om att COOP ska erbjuda andra djurvälfärdsalternativ än ekologiska. Det ska bli spännande att lyssna på stämman den 27 november.
6 kommentarer
Tack Gunnela för att du så uthålligt driver debatten för en god djurvälfärd. Du och andra behövs som pådrivare så att de djur som ger oss vår mat får ett värdigt liv innan de hamnar på våra tallrikar.
Tack också för dina ord vad gäller ”ett berömvärt ambitiöst arbete med att bjuda in till seminarier och genomföra studiebesök” även om berömmet nog ska ges till Coop för deras ambitioner inom djurvälfärdsområdet. Som en av de inbjudna föreläsarna så vet du som sagt att vi inte är experter inom djuromsorgsområdet. Vi anser oss däremot vara experter på hållbarhetsdrivna affärer och de processer som leder dit.
Läs gärna min fullständiga kommentar på:
http://blog.uwab.se/medelhonor/
Hej Gunnela
Intressant att ta del av dina åsikter. Coop har bjudit in experter till seminarierna som är en del av den nulägesanalys som ligger till grund för Coop´s framtida agerande för en bättre djurvälfärd, alltså en rak fortsättning och en del av Coop`s hållbarhets arbete.
Ditt bidrag i detta arbete har varit och är väsentligt.
Utmaningen som Coop har är att inte enbart höra experter som dessutom inte kanske har samma syn till lösning om vad som behövs för att förbättra djurvälfärden hos de djur som så småningom är en del av vårt middagsbord i någon form.
En annan del av arbetet att ta reda på vad våra konsumneter/medlemmar vill och hur de betraktar vårt arbete. Det ligger ju som en grund för det framtida kommunikationsarbetet. Skillnaden mellan experterna och den vanliga konsumnetn är ganska stor, vi vill göra ett gott arbete för denna viktiga fråga och behöver därför ta in även en pedagogik som förenklar och generaliserar för att skapa förståelse hos flertalet kunder och för våra egna medarbetare utan att förenkla själva genomförandearbetet.
Som detaljhandels aktör är det viktigt att veta vilka moment i uppfödningen hos olika djurslag för att därigenom ta in dessa som en del av inköpskriterierna när vi handlar upp animalier & animaliebaserade produkter till vår försäljning och därefter skapa en kommunikation som ej enbart handlar om priset på produkten
Att kvantifiera olika delar är ett sätt att få tag i problemområdens omfattning för Coops egen försäljning vi har självklart tagit med den försäljning som vi fram til idag driver för en bättre djurvälfärd , vilket jag inräknar ekologisk försäljning där Coop har den största försäljningsandel i sverige och en av de högsta andelarna i Europa jämfört andra konventionella nationella livsmedelskedjor.
Att då få fram att 87,4 % av fläsköttet som säljs i Coop är Svenskt fläsk är ju bra, utifrån att de svenska djurskyddsreglerna är en av de bättre om inte den bästa utifrån de flesta experterna är ju något som bör lyftas fram , då vi vet att en rådande uppfattning hos experter och kunder är att de mesta fläsket kommer från Danmark eller någon annan stans som anses vara sämre en den svenska modellen. Ja vid en framräkning så visar det sig att svensk konsumtion enbart är 50% svensk vilket gör att Coops långsiktiga arbetet med dessa frågor har en effekt vilket vi med all rätt bör tala om.
Ett annat sätt att beskriva resultat av vårt långsiktiga arbete är att räkna ut hur mycket yta per värphöna som värper ägg till Coop har, även om skillnaden inte är stor så är det dock en bra mätmetod att kunna följa i vår nya stategi anser jag.
Här var lite kommentarer till dig och en önskan att du fortsätter som du är känd för att driva på frågor som rör djurens välfärd
MVH
Mikael Robertsson
Coopb
Och hur stort utrymme behöver en höna ha för att kunna röra sig, flaxa med vingarna, bilda hierarkier så att alla hönor kan ges utrymme att bete sig naturligt? Jag tror vare sig att COOP-hönorna eller djurskyddslagshönorna får det utrymmet… Har jag fel? Min fråga är alltså om det finns någon siffra över hur stort utrymme en höna behöver om man utgår från hönans naturliga behov?
Gunnela Ståhle ger oss både ris och ros för vårt arbete med djuromsorg på uppdrag av Coop. http://gunnela.nu/2010/11/15/det-finns-inga-medelhonor/ Ros för grundlighet och redlighet . Men ris för förenklingar. Jens Johansson och de andra som har anledning att ta hand om rosorna har kommenterat http://blog.uwab.se/ varför förenklingar är nödvändiga i kommunikation.
Gunnela använder själv metoden i sin kommunikation. Hon hävdar att riskbedömning av kemiska bekämpningsmedel är enkelt. Det är inte bara en förenkling utan en fullständig missuppfattning.
Kemiska bekämpningsmedel har alltid miljöskadliga egenskaper. De används för att döda växter, insekter och svamp. Och de sprids ut i miljön utan möjlighet att binda dem till en begränsad yta. Med vind och vatten rör de sig vidare. Att bedöma huruvida skadan som uppstår uppvägs av nyttan för odlingarna är knivig. Bedömningen kräver gedigen kunskap om hur ekosystem fungerar. Om olika kemiska ämnens inneboende egenskaper och om hur de kan påverka ekosystemen. Många gånger saknas kunskap, som behöver tas fram i nya forskningsstudier.
Riskbedömarna måste också ta reda på hur mycket av kemikalierna som kan stanna kvar i livsmedlen som skördas. Och om de kemikalieresterna är farliga eller acceptabla.
Dessutom får inte de som hanterar de kemiska bekämpningsmedlen heller skadas. Faktorer som arbetsmiljö, livsmedelskvalitet, skador på mark, biologisk mångfald, yt- och grundvatten ska riskbedömarna behärska vid sidan om sin kunskap om kemikalierna. Enkelt, nej det är inte min erfarenhet. Och även om svenska Kemikalieinspektionen har tillgång till de kunnigaste human- och eko-toxikologerna, så kompliceras bedömningarna av att kartbilden över kemiska ämnens egenskaper har många vita fält. Under de nio år som jag ledde arbetet på Kemikalieinspektionen lyckades vi fylla i några. Som att kemiska bekämpningsmedel kan vara hormonstörande. I den nya växtskyddsmedelsförordningen finns nu regler som stoppar några av dem. Men mycket återstår att göra. Kemikalieberoendet är fortfarande stort i svenskt jordbruk.
Ethel Forsberg/partner U&W [you&we]
Det var intressant att få en så massiv respons på mina synpunkter på U & Ws kamelanalys. Det är kanske inte förenklingen jag har synpunkter på, utan valet av prioriterade områden. Mina jämförelse med bekämpningsmedel eller ej, kan snarare hänföras till alternativet ekologiskt resp konventionellt. Jag är som Ethel vet definitivt inte kunnig inom detta område, men kanske vet något mer när det gäller djurhållning. Jag skulle välja antibiotikaberoende som ett prioriterat område. Antibiotika och antibiotikaresistens är verkligen högprioriterade nyckelfrågor
Det verkar inte som om någon kan svara på min fråga…