Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

I fem år har ansvariga myndigheter i första hand Folkhälsomyndigheten bjudit in till antibiotikaforum den 18 november. Syftet är att samla intressenter från alla sektorer för att utbyta kunskap och erfarenheter för att föra kampen mot ökad antibiotikaresistens. Egentligen är hela veckan ägnat åt att påminna om kampen mot antibiotikaresistens. Mycket lägligt visas då på TV2 dokumentären kring kampen mot MRSA, multiresistenta staphyllococcus aureus i Danmark och Norge. I första hand avslöjas hur chefsveterinären på danska livsmedelsverket i flera år vägrar att undersöka danska svinavelsbesättningar. Danska LRF, Landbrug och Födovarer talar om stora ekonomiska konsekvenser om man konstaterar MRSA i danska svinavelsbesättningar. Prevalensen av MRSA hos danska slaktsvin har ökat kraftigt under senare år och är nu orimligt hög. Man talade om 70 % smittade slaktsvin. Till slut tröttnade danske livsmedelsministern och avelsbesättningarna provtogs. Besättningarna var inte fria från MRSA! Jag var i Oslo i onsdags och talade då med lantbruksrepresentanter om den norska strategin för att bekämpa MRSA i norska svinbesättningar. I Norge gäller nolltolerans. Man slår ut och sanerar smittade besättningar. Och det är man stolt över.

Sverige gjorde en screening av svenska avels- och uppförökningsbesättningar 2014. Undersökningen leddes av dåvarande Svenska Djurhälsovården med dess chef Sten-Olof Dimander tillsammans med SVA och Jordbruksverket. Stene lämnade oss hastigt och tragiskt i januari 2015. 2014 hittades inga grisar med MRSA i Sverige. Men hur är läget när det gäller MRSA hos svenska grisar i dagsläget? Frågan kom upp redan förra året när Jordbruksverket och SVA samlade sitt nätverk. Men det finns fortfarande ingen plan om man ska screena eller hur man ska hantera fynd av positiva grisar. Att inte vilja leta efter MRSA är inte bra. För att göra en plan måste man veta om MRSA finns i landet eller inte. Ju tidigare upptäckt ju lättare att lägga en plan hur frågan ska hanteras. MRSA har för övrigt hittats hos svenska kor. När frågan ställs av media eller av annan aktör måste man ha ett bra svar. Man kan inte sticka huvudet i sanden och endast hänvisa till vår låga antibiotikaförbrukning. Speciellt eftersom man från grisnäringen använder den danska MRSA- situationen som argument för den säkra svenska grisuppfödningen. Mardrömsscenariot är att svensk grisbransch hamnar i samma situation som dansk. Vi vet att risken för livsmedelssmitta är mycket liten. Men det finns ändå stor anledningen att säkerställa att vi inte har smittan hos svenska grisar – åtminstone inte i toppen av avelspyramiden. Kycklingbranschen säger att det hade varit en fördel om man hittat ESBL på svensk kyckling ännu tidigare, för att kunna ta tag i frågan och vidta åtgärder. I fredags meddelade Svensk fågel att man är närmare noll fynd i svenska kycklingflockar.

EU ställer krav på vilka djurslag och vilka livsmedel som ska provtas för kontroll av resistens. Vartannat år provtas fjäderfä och vartannat gris och nötkreatur. För sällskapsdjur kommer många isolat till SVA 3731 jämfört med 440 förlantbrukets djur. Kritiska frågor i Sverige är fortfarande att vi inte fullt ut kan rapportera förbrukningen av antibiotika till djur p g a svagheter i apoteksredovisningen. Dessutom kan vi trots att frågan varit aktuell i 20 år inte redovisa antibiotikaförbrukningen uppdelat per djurslag eller använda benchmarking mellan gårdar. Jag har skrivit om detta i tidigare blogg. Jordbruksverket säger sig prioritera frågan kring djursjukdata. Frågan är om det fortfarande finns inrapporteringsproblem?