Man kan väl få retas lite. När yngsta medarbetaren på Svenskt Sigill, Karin Lindow och jag som äldsta och årets agronom, lunchpratade för agronomstudenterna i förra veckan, kom 97 studenter – rekord enligt studentkårens näringslivsutskott. Fler kom till Svenskt Sigill, än när Lantmännen och LRF, precis som vi bjöd studenterna på lunch på loftet på Ultuna. För studenterna finns fria luncher!
Jag som hade förväntat mig, kanske max ett 50-tal deltagande, fick se broschyren ”Mer värde i svensk mat” raskt försvinna. Det känns kul att broschyren uppskattas och att vi bidrog till att öka kunskapen om svenska värden som salmonellabekämpning, antibiotikaresistens och djuromsorg. Jag hade förväntat mig fler elaka frågor, men studenterna var förvånansvärt hovsamma. Svenskt Sigills nej till GMO föranledde inte några invändningar, kanske beroende på att jag motiverade vårt ställningstagande. På frågan ”Är Svenskt Sigill självständigt?” svarade jag, Ja. Karin som arbetat på Svenskt Sigill i två månader utanannonserade att vi gärna ser studenter som gör examensarbete eller specialjobb.
Nu blir det två veckors paus i bloggandet. Jag åker på uppdrag av Djurskyddet Sverige, till en konferens i Berlin, Animal Welfare Quality. Konferensen är en del i ett stort EU-projekt som bl a syftar till att få fram välfärdsindikatorer, som är tänkt att kunna användas som ett underlag för djurvälfärdsmärkning på animaliska produkter. Därefter kommer jag studera den irländska landsbygden från hästryggen tillsammans med mina systerdöttrar. Jag återkommer med kommentarer från båda aktiviteterna efter 13 maj.